onsdag 5 april 2017

Kyrkan

Som jag kanske aldrig besöker igen. Där jordfästes min pappa och min mamma. Och alla de gånger när jag satt på läktaren och såg på hur min pappa slirade av och an på orgelbänken med ett underlag för att skydda byxorna och hur han, innan hams dåliga lunga togs bort, hostade in i stora paket av cellstoff. Jag hade alltid drömt om att gifta mig i den kyrkan. Det blev inte så, för orgeln var sönder eller något. Men hursom, det känns som ett slutligt farväl.

Inga kommentarer: