tisdag 27 oktober 2015

Borde tekniken göra det enklare för oss, eller

Jag förstår inte varför rubriken till mitt senaste inlägg ser så konstig ut. En av dessa oförståeligheter.

Jag förstår inte heller varför vår dyra och trådlösa skrivare skriver ut när det passar och helst inte och varför vår dyra och trådlösa skrivare på kontoret inte vill, efter en viss bröllopsmånad.



lördag 24 oktober 2015

Det livet som inte blev

Jag funderar då och då om hur det skulle ha varit om jag inte  hade haft ett missfall mellan våra välfödda barn. Vår förstfödda, ja hon var ju där.

Och vår andra kom till oss. Jamen tänk.

torsdag 22 oktober 2015

En torsdag som jag stressade inför men ändå gick rätt väl

Ja det var ju värsta stressiga dagen. Näää. På ett behagligt sätt. Många saker i almanackan. Sitta på kontoret, ta emot material som J ska marknadsföra nästa veckoslut i Hfors, Finland. Ta emot någon annan som stack sig in. Förargas över att en liten video som jag höll på att se på måste avbrytas.

Tänka på att passa tandläkartid. Sitta hos tandläkaren, inte alls behagligt men nödvändigt. Dyrt.

Gå hem. Byta kläder för att de tidigare inte alls kändes bekväma. Bättra på makeup lite för tandläkarbesök förstör ju allt man har kring munnen.

Hålla kontakt med J som ska komma "strax" och vi åker sökandes av parkering till en show house-happening där vi inspekterar ett lyxhus och konstaterar att vi inte har tid att åtnjuta den fenomenala serveringen, för vi har ett annat möte som väntar. Det känns så fel och orättvist och jag måste riktigt behärska mig för att inte leverera missnöje.

Ja och resten av dagen var OK, på ett OK-sätt. Inte perfekt men utståeligt.




söndag 18 oktober 2015

De här utegångarna ut ur innetillvaron som man borde göra oftare

Jag är ensam över helgen. Det sörjer jag i sig inte över, jag behöver min ensamhet då och då.

Men efter två sköna dygn hemma utöver något litet butiksbesök, så fick jag ett akut behov av annan omgivning.

Jag gick sålunda helt ensam ut på lokal för lunch och efter ett antal timmar hemma gick jag ut igen för en titt på folk och därefter litet kvällsmål.

Det gjorde gott kan jag säga.

fredag 16 oktober 2015

Våra ryssar, lägesrapport

Några månaders kattungar i all ära och visst är de jättesöta och jättegulliga. Och ganska besvärliga med sina ohämmade vanor och särskilt vassa klor.

Nä, det är nu som våra katter med sina några år på nacken börjar kännas riktigt sköna. Deras personligheter har utvecklats och de har lärt sig ett och annat. De är tillgivna och vänliga och har förvisso sina kattvanor, men det har ju katter.

Det är fascinerande att iaktta hur en hankatt och en honkatt, båda neutraliserade, har kvar sina könstilldelade egenskaper. Igor är stor och muskulös och har klart fokus. Olga är liten och mjuk och viftar omkring med sina klor och vet inte riktigt vad hon vill alla gånger.

Den här beskrivningen är inget manifest åt det ena eller det andra hållet, det är iakttagna fakta.

torsdag 15 oktober 2015

Alltid något att iaktta

Denna morgon, i min mening alltför tidigt (varför valde jag inte en senare tid?), gick jag till tandläkaren.

Det är några gator ner och i kors från där vi bor.

Men som att man hinner iaktta på denna korta sträcka i denna tidiga morgonstund. En kvinna i pyjamas och tofflor och slarvigt påklädd ylletröja (jamen vart var hon på väg och varför), en mamma med sitt skolbarn, ett antal kommunalanställda utanför en bar på morgonkaffe, några señoras med sina shoppingkärror, några bilar här och där.

Och allt detta registrerar jag och kanske minns någon gång.

onsdag 14 oktober 2015

Gör något gottt av det som kan

När jag står inför konflikter och svåra omständigheter eller ens lite stress, ja då reagerar min kropp och mitt huvud.

Magen går riktigt i olag, hjärtat bultar, jag går omkring spänd och nervös och helt oförmögen till att tänka klart. Det är som att begreppen om tillvaron bedövas, jag hittar inte tejprullen strax bredvid, allt går liksom i lås.

Och jag försöker. Nu tar vi tag i saxen, och vad var det nu som behövde klippas. Och så här håller det på.

Ja och i det stora hela uppfattas jag kanske som en rätt normalt fungerande  person. Och alla har vi ju våra drag.



Nattsömn var är du

Ja här sitter jag osomnbar och funderar varför nattsömnen inte vill sig.

Det är nog en del praktiska saker (mest halvfärdiga och svårorganiserade sådana), en del affärsfunderingar och saker.

Och så det här med släkten. Inte så att jag har något svårt med dessa peroner och de vanliga kontakterna förekommer. Men jag har som projekt att styra upp en fotoutställning hemma med förfäder, viktiga familjefoton osv. Och det kan ju hända att det grävde runt i något.

Riktigt dölugn är ja i alla fall inte. Vet inte varför.

fredag 9 oktober 2015

Att vakna med analys

En av mina favoriter är att vakna utan väckarklocka och sedan bli kvar i sängen och analysera vad jag har drömt.

Det går att få ut en hel del av det. Särskilt som jag alltid har älskat att Tänka och Analysera.

Ytligheter och försök på gamla dar

Jag har tänkt en del på att ta vara på vad går att ta vara på innan det är för sent.

Så jag har inför hösten och vintern gjort vissa anskaffningar av sådant som jag kanske använder bara några gånger men som jag känner mig lite extra i.  Jämfört med tidigare. Inga märkvärdigheter egentligen. Kjol och klänning i stället för alltid långbyxor och sånt. Försöka fixa detaljerna de gånger jag nu går ut, på det ena eller det andra ärendet.

Här hemma släpar jag alltid omkring i det bekvämaste som råkar finnas rent.

onsdag 7 oktober 2015

Livet vill inte alltid

I morse kom jag inte iväg på Pilates. Min kropp bara skrek emot och ville ha mera sömn och vila. Och många väldigt illaluktande toabesök. Och näsan rinner och hostan hostar.

Då får man anpassa sig.

tisdag 6 oktober 2015

Måste man krympa för att beundra?

Jag fick akut inspiration av ett FB-inlägg helt nyss. Någon kände sig krympa inför en mäktigt skriven bok.

Måste det vara så? Går det inte att bara helt enkelt beundra, lyfta hatten, känna respekt -- utan att förminska sig själv?

Fundera över tillvaron

Det kan inte hjälpas att jag varje morgon vid badrumsrutinerna ser mig själv i spegeln. Kanske vid andra tillfällen i andra speglar också.

Jaha och hur ser jag ut i dag? Lite extra trött kanske? Eller ganska OK? Det är ju ingen 20-åring som blinkar tillbaks, men dagsformen varierar ju. En dåligt soven natt syns utan krus.

Jaha och så tänker jag att dem jag möter i dag -- i affärer, kollegor och andra -- får vissa dagar konstatera att här har vi en något trött dam eller en äldre dam som har en av sina bättre dagar.

Jag funderar då och då även på livets slut. Det kommer ju förr eller senare i någon form. Jag vill inte bli alltför jättegammal. Inte gott för mig själv, inte gott för någon. Det kan nog bli någon klinik i Schweiz. Om jag har råd.

Men jag är hoppeligen inte riktigt där ännu. Kanske 15 eller 20 år till. Eller mindre om kroppen så säger till.

fredag 2 oktober 2015

Bra torsdag

Jag har en lång lista på saker som borde göras. Och lika lång är min mentala lista på svepskäl för att inte göra dem "just nu".

I går, torsdag, hade jag dock framgångar. Bockade av en hel del och tillbringade en riktigt givande eftermiddag-kväll på stan, inklusive kvällsmål på kvarterskrogen med J.

Och i dag ska jag laga en massa mat för frysen, inklusive kycklingbuljong. De här tärningarna som fås i butiken är ju behändiga, men jag gillar inte bismaken.

torsdag 1 oktober 2015

Eftermiddag, lång och nästan olidlig

Omkring klockan fem är tillvaron riktigt eftermiddagsolidlig. "Vill du ha kaffe". Jamen visst,