tisdag 2 juni 2015

Som att svära i kyrkan

Kära blogg, nu måste jag få utgjuta mig. Jag blev så upprörd över något som jag förstås borde ha avfärdat med en lätt liten fnysning och axelryckning. För jag är ju en mogen och klok person som borde förstå att samhället och dess röster går genom sina mognadsskeden.

Men jag kunde inte låta bli att störas och måste knipa ihop för att inte börja skriva kommentarer. Därför vänder jag mig till dig, kära blogg. Det gäller nu främst två saker jag läste om idag.

En rabiat könsmaktsordningsfeminist tror sig främja regeringens jämställdhetstänkande genom att ge statsministern ett års gratis prenumeration på sin lilla rabiata blaska. Jag vågar gissa att den knappt kommer fram ens till statsministerns sorterande sekreterare. Ja kära blogg, jag är definitivt en förespråkare för jämnställdhet och lika villkor och det var säkerligen väl menat, men jag är illa rädd att krigiskt fäktande och svartmålande av män inte ger resultat här. Och jag kan väl tro att statsministern knappast kommer åt att läsa Vakttornet heller.

Så har vi flyktingarna som drunknar i Medelhavet och "jag vill inte vara del av ett samhälle som ser på detta med öppna ögon så därför vill jag betala mera skatt" (fritt citerat och inte hela pointen, men . förvisso så ingick den i argumenteringen). Jaha jaha. Jamen kära blogg, det är väl uppenbart att det nog används en hel del offentliga medel i berörda länder på att frenetiskt och osjälviskt rädda vad som räddas kan, dvs. ta hand om dem som når kusten eller närheten av den. Så hur ska vi hindra de maffiastyrda flyktingarna i de överfyllda och farliga flytetygen från att drunkna mitt i havet? Genom att betala mera skatt då eller? Placera hela Finlands befolkning på vakt i Medelhavet? Det skulle bli ungefär två finländare per kvadratkilometer. Finländare som gladeligen har betalat mera skatt och guppar med sina kikare och öppna ögon i Medelhavet, färdiga att ställa upp.

Kära blogg, jag vet att rabiatfeminister och skattekramare både har och kommunicerar värderingar som inte får ifrågasättas. Men då jag trots allt tycker att argumenteringen borde hålla, granskad från alla håll  och till alla delar.

Så jag utnyttjar dig, kära blogg, för att ge uttryck för mina tankar. Det är väl därför du finns, eller?


Inga kommentarer: