lördag 24 maj 2014

Förvånad över mig själv

Jag hade avkrävt ett löfte av J om att efter vår mer än intensiva Finlandsresa ska jag inte behöva vara med i sociala sammanhang på minst en vecka.

Och här sitter jag, har packat upp, ordnat garderober, städat terrasser, och ska strax ställa mig i ordning för middag ute på lokal med J och ett finländskt par som jag inte känner från förr.

Och jag ser fram emot det. Något har hänt i mitt huvud och jag vet inte hur länge detta förnöjda tillstånd varar, men just nu njuter jag av det i alla fall.

fredag 23 maj 2014

bulla och kakor och kakor och bulla

Detta med sötbakat ingår i nordisk umgängestradition, jag vet. Tidningar och tidskrifter fulla av recept på den sötaste och finaste och bästaste kakan och bakelsen till kaffet.

Nu är det dock så, att jag inte har dragning åt det hållet. Jag må ha andra laster, men detta söta ger mig våndor. Ta en minimal tårtbit på eget födelsekalas och lämna över hälften, så är jag. Inte för disciplin, utan för att det känns att jag inte vill, inte vill ha mera. Och även den första delen tvingade jag i mig.

Tycke och smak.

En vecka

Steg upp torsdag kvart över tre, taxi till flygplatsen, flyg Alicante-Åbo. J:s pappa körde oss hem till dotterns hem, linssoppa väntade på spisen. Bastukväll, pang i säng.

Fredag: lunch med svärsonens föräldrar och dotterns familj på konservatoriets café. Dottern har efter tre års studier avlagt musikerexamen där och en högre examen i klassisk sång. Svärsonens föräldrar och vi fick varsin födelsedagsros och dottern haffade i farten en pianist och sjöng Happy Birthday till vår och alla andra cafégästers glädje. J hämtade sonen med fru och yngsta dottter från Helsingfors flygplats och de inkvarterades hos svärsonens farbror. Logistikplanering inför lördagen och dottern lärde sig att knyta frackfluga med hjälp av Youtube.

Lördag: Begravningskläder på, festkläder i bagaget. Fin, känslosam och vacker begravning av svärmor. Varm och hjärtlig minnesstund. Hem till svärfar på en nervarvningsstund med en liten rackare. Klädbyte och avfärd till festlokalen (Florakören 70 år, instagram #flora70). Fin och hjärtlig kväll med mycket sång och många kära återseenden bland oss gamyler bland alla ungdomarna). Dottern dirigerade ett antal snapsvisor och uppträdde med ett eget nummer, modershjärtat höll på att spricka av stolthet). Särskilt glad över att son och svärdotter kunde delta.

Söndag: Familjekvartettens snabbövning inför J:s och min 60-års kaffedoria som anordnats av dotter och svärson med släktingar på kökssidan. Inleddes med en minikonsert av dottern och hennes pianist, därefter förplägnad och så uppträdde vår familjekvartett med ett par nummer som sitter i reptilhjärnan för vi har verkligen inte sjungit ihop på jättelänge. Andra mycket uppskattade musiknummer förekom. Kära vänner och släktingar deltog. Inget stort format, men härligt.

Måndag: Jag, dotter, dotterdotter, son med fru och minstingen tar tåget upp till Österbotten. Avhämtas och åker till systerns sommarställe. Träffar även min mamma och systerdotter. Mamma lycklig och inte så vimsig, uttrycker sin tacksamhet över samvaron. De cirka två-åriga kusinerna leker ystert i det vackra vädret, springer omkring, kastar stenar i vattnet, får en tur i roddbåten, leker med fjolårslöv. Sedan bastu för var och en. Härlig mat som min syster fixat. Åskväder, hårt regn och sedan helt magisk senkväll med spegelblank sjö i det nordiska sommarljuset.

Tisdag: Fint väder, lunch med alla fyra generationerna. Sonen får en gädda från bryggändan och rensandet iakttas med stor uppmärksamhet av den yngsta generationen. Måsarna får sitt. Gäddan röks tillsammans med ett par sikar. Underbart. Avfärd till tågstationen, "hem"-resa till Åbo.

Onsdag: Sonen & Co tar flygbussen till Helsingfors-Vanda. J fortsätter sköta byråkrati med sin far. Dottern och jag har en tur på stan med en del shopping och lunch i Saluhallen. J upptagen på kvällen med business, dotter och svärson har ett uppträdande på Åbo slott och jag agerar barnvakt. Det gick som en dröm, den lilla damen hade tydligen fått order om att uppföra sig och det gjorde hon minsann. Vi hade riktig kvalitetstid tillsammans.

Torsdag: Packa ihop, taxi till flygplatsen, flyg Åbo-Alicante. Hemma, trött, supertidigt i säng.

(Fredag: katterna levererades på morgonen och har efter visst springande omkring och snusande glidit in i sin vanliga tillvaro.)

Summa summarum: en fin vistelse med många inslag. Jag har dock gjort J medveten om att det inte behöver förekomma något socialt på en vecka eller så.

I dag har jag faktiskt haft energi att inte bara packa upp utan också inleda ordnande av garderober. Det hade jag inte trott. Familjesamvarons helande kraft.

onsdag 14 maj 2014

Sådana tider

Våra ryssar Igor och Olga är på väg till katthotell för en vecka, vi packar för svärmors begravning, körjubileum i akademiska sammanhang och en viss liten sammankomst med anledning av jämna år, sedan resa upp till Ö-botten med son och dotter med delar av deras familj för att träffa min mamma och min syster. Intensivt och känslosamt. Jag har meddelat här hemma att det är helt döfött att försöka få mig ut på något socialt på minst en vecka efter hemkomsten. Ja den veckan kan jag i praktiken stryka ur almanackan och allt som går över nollstrecket blir i så fall en stor seger. Det kan kännas pessimistiskt, men jag anser att det är praktiskt tänkande.

torsdag 1 maj 2014

Av gott följer gott

Nu måste jag nog skriva lite av mig. Vi är just nu i Madrid, åkte tidigt hemifrån för att ta tåget från Alicante till Madrid, Lions-möte och träffa folk. Det första först och det andra som en följd av det hela.

Det är gott att träffa goda människor.