tisdag 29 oktober 2013

Så går dagarna

En del av dem behagligare eller uthärdliga, andra besvärligare eller en lång väntan på att de tar slut.

I bland är nattens huvudkudde i sängen en tröst att förlika sig med, i bland inte. Vända sig runt för att försöka finna lugn och ro, men den låter inte alltid hitta sig.

Jag brukar bestämma mig för att hitta den, för vad annat kan man försöka.

Det kan bli många svängningar från sida till sida per natt.

måndag 21 oktober 2013

Bizzy buzz

För mig alltså. För någon annan van med fullbokat socialt är det kanske rena rama semestern.

I morgon åker vi till Alfaz del Pi för att delta i ett jubileum. Onsdagkväll har vi gäster. Torsdag ganska ledig tror jag.

Fredag åker vi igen till Madrid. Ja jag hade tänkt att inte åka för möteshotellet har taskigt läge utanför stan och jag orkar inte åka in till centrum och tänka på att turista, men sakernas gång just nu är intressant och jag vill gärna träffa centrala personer och utbyta åsikter. Så kan jag alltid ju också delta i J:s möten som åhörare och kanske jag faktiskt gör det.

Det är som att åka till Madrid men ändå inte. Tågstation till tågstation, taxi, hotell. Taxi till tågstation, tågstation till tågstation, bil hem.

Men väl hemma så är man oftast en del mer insatt om saker efter att ha träffat folk.

Och höghastighetståget AVE är inte så tokigt att sitta i två och en halv timme det heller. Fulll avkoppling.

Tids nog hinner jag sitta hemma.


lördag 19 oktober 2013

Madrid tur och retur

Det var inte så lustigt att stiga upp fem på fredag morgon och så blev det lite panik för bilhissen från parkeringen fungerade inte och det blev att beställa taxi och begära ilfart, men vi hann till tåget och från det gick allt väl.

Kändes ändå konstigt att komma till hotellet klockan tio och alltså vara framme i Madrid och rummet fanns förvisso ännu inte tillgängligt och folk på hotellet åt ännu morgonmål, men väskorna sattes i förvar och jag gick ut på stan.

Jag gick och jag gick, in och ut ur affärer men bestämde att inte orka börja prova kläder, går hellre omkring och ser på folk. Jo, ett inköp gjorde jag, en slips åt J, som att han inte skulle ha tillräckligt många hemma men han hade glömt och behövde nödvändigtvis.

Så åt vi lunch i sällskap på en italiensk restaurang och andra hade eftermiddagsplikter och jag var ledig.

För att inte somna utmanade jag mina trötta fötter lite till och gick och gick och tittade runt och efter det satte jag mig på en restaurangs gatuservering och snart kom J och övriga och vi satt en god stund tills det var sängdags. Ovanligt varmt för årstiden och uteserveringen hade fullt upp med gäster och vi kunde se folk köa upp för biljetter till teatrarna längs gatan.

God nattsömn, hade bett att få rum som inte är mot Gran Vía. Smart. J hade möte lördag förmiddag, jag var ledig så det blev lite mera gå runt.

Största nöjet är nog att med trötta fötter hitta ett vattenhål, något litet gammalt utskänkningsställe längs någon sidogata som man oförhappandes råkar på och beställa en dricka och hitta en tidning att läsa, få lite oliver att tugga på och liksom bara vara där och uppleva. Dagens oliver måste vara bland det godaste jag har prövat, marinerade i stekt lök eller något, lagom beska men ändå lite söta.

Och märkligt nog, ett stenkast från de värsta turistfällorna finns det ställen som enbart lokalbor frekventerar.

Ja och så åkte vi hem med tåget denna eftermiddag, efter en lunch på en restaurang, igen på en sidogata, med alltför mycket mat, en gång igen, men gott var det trots för många sorter och vi tog oss taxi från Gran Vía till tågstationen Atocha.

Taxi hem, och här sitter jag med blåsor under fötterna och stela ben och ont i höfterna.

Det var Madrid denna gång.

torsdag 17 oktober 2013

Fågel Fenix

Det har varit en del sjukstuga och våndor, men nu är jag uppstigen ur askan en gång igen.

I morgon bitti ska vi åka bort över två dagar (en natt) och katterna ska få klara sig själva. Det innebär vissa arrangemang såsom ren och väl sandfylld kattlåda, fyllda skålar med foder och vatten och så backup på det. Täcka över hällens reglage så att de inte av misstag sätter i gång något. Se till att de inte kan låsa in sig i något rum.

Jag hade tvekat en del inför den här korta lilla resan till Madrid, föranledd av J:s plikter, men det kan bli gott att få lite omväxling.

Nu måste jag plocka fram kläder och försöka packa lite. Och så hoppas jag att det finns ork att shoppa lite. Bara lite.

måndag 7 oktober 2013

Grönsaksbutiken

Jag går dit för sällan, även om den finns på riktigt hyfsat gångavstånd.

Den heter Frutas Gabriel och är ett försäljningsställe utan andra ambitioner än att sälja frukt, grönsaker, femtielva slags bönor och linser och vissa viner som tappas ur kagge. Upplägget är spartanskt.

Jag köpte krispig paprika, spänstiga champinjoner, rödbetor, salladslök, söta plommon, minipärontomater, rädisa, zucchini ... 6,75 euro för hela härligheten.

Jag blir lika förvånad över slutpriset varje gång. Och när jag säger krispig paprika så är det en sån som sprättar ur sig saft när man skär i det fasta skalet.

Och man kan säga att det är ekologiskt, allt är närodlat och personalen är så vänlig så vänlig.

Och om de tycker att något inte behöver tas hem i plastpåse så tar de bort den. Jag har nu lärt mig. En stor paprika behöver ingen plastpåse, femton små tomater nog.

söndag 6 oktober 2013

Sortera och välja

Har i dag gått igenom en del av det här som bara packades in i skåp och tillfälliga förvaringar och som nu borde fås bättre ordning på.

Jag kan sitta en god stund på kökspallen och fundera var och hur aluminiumfolie och små plastpåsar ska förvaras så att det fungerar. Efter en stund klarnar det. Och det kan hända att det blir ändringar på det.

Men så har vi den här obestämda lilla asken. Dit man kastar allt man inte riktigt vet vart det tillhör. Vid genomgång funderar jag om jag bara borde slänga allt på en gång -- någon skruv här och där, några gummiband, någon hitochditsak. Jag tror att jag slänger. Enkelt.

Vissa andra saker placerar jag i en lättåtkomlig kasse, om jag tänker att det är som någon annan kunde använda. Ja kanske inte en enskild skruv. Men vi har tagit för vana att placera det som är till någon nytta för någon i en öppen påse utanför containrarna. Man ser ganska många nuförtiden som går omkring med en kärra och vittjar soporna.

Och många av dem är inte alls knarkare eller alkoholister, utan helt vanliga människor som har mist allt vad de hade av arbete och medelklasstrygghet.

Många av dem står i vägörenhetsmatkön varje dag.

torsdag 3 oktober 2013

På en klinik i dag i Torrevieja

Det är en privat klinik i centrum och där genomgår jag mina hälsokontroller just nu. I dag var det lungröntgen och ultraljud av inälvorna. Det återstår några analyser ännu.

Hursomhelst, klientelet verkar vara mest annat än spanjorer, även om sådana finns. I receptionen finns två (tror jag) ryska unga damer som smattrar fram vad som helst på engelska, tyska, ryska, och spanska (lite knaggligt, men fungerande). Imponerande i sig.

På grund av mitt namn och utseende är och förblir jag ju förstås utlänning, och förvåningen är alltid lika stor på ställen som dessa när jag faktiskt "kan en del spanska".


tisdag 1 oktober 2013

Festelifest

Det är två stora märkesdagar på intågande här snart.

Den 8 oktober är det 40 år sedan J och jag träffades. Ja vi råkar faktiskt veta exakt datum för det är kopplat till vissa händelser. Vi förlovade oss på årsdagen av det och så gifte vi oss ungefär 1,5 år senare. År 1976 i april. Inte i den kyrka som jag hela min uppväxt sett fram emot att gifta mig och vars orgel just då reparerades, utan en annan, inte alls lika härlig, men gifte oss gjorde vi i alla fall. Jag funderar ibland på om vi kanske kunde ha väntat, men det blev nu bara så. Min pappa spelade orgel och jag fördes till altaret av min favoritmorbror.

Och så fyller vårt mormorsgryn snart två år!