torsdag 7 februari 2013

Dagligheter

I morse var jag på Pilates första gången på drygt två veckor. Det var Englandsresa och så var det förkylning och hosta och olämpligheter på vad som skulle ha varit lämpliga tider. Det är förargligt, men det är vad det är.

Ny sats och inte har jag hunnit tappa alla muskler än. Dessa muskler som är till så god hjälp för ryggen och hållningen. Lära sig använda magmuskler och andra muskler i stället för den något sneda ryggen som sannolikt annars skulle försätta mig i rullstol eller med plågor och rollator eller käppar. Det viktigaste. Det är inte helt fel heller att armarna och benen orkar. Inte som förr, men i alla fall. Ja mitt liv går ju ut på att sitta mest hela dagarna, och det går ju inte i längden utan någon träning.

Ålrajt, nu ser jag fram emot rutin och disciplin. Eller framförallt resultaten eller att inte degradera alltför mycket. Något smalt muskelknippe blir jag aldrig, men jag har en tanke om att hålla ens någon typ av kontroll på mina möjligheter att röra mig någorlunda besvärsfritt så länge jag kan.

Det här tillhör de aspekter som  inte är så helt självklara längre.

Jag kan helt lätt strunta i rynkor och åldersfulhet (alla åldras inte med nåd) men hjälplöst paket försöker jag undvika. Det är ju förstås inte sagt att det kan bli så.

1 kommentar:

Kräma sa...

Jag tror inga att du e nå böckloger. Du e nog slage lik din mor och då flöjer du över stock och sten när du är nitti!