tisdag 4 september 2012

Om det här med att lätta på trycket i bland

Jaha, ska inte vara så arg och less i dag. Det är dock svårt nuförtiden att läsa tidningar och följa med nyheter utan att himla med ögonen eller slå sig för pannan, och så kommer resten av det negativa och med på köpet.

Men det är väl så att om man aldrig är arg så är man aldrig riktigt glad heller. I det stora hela och i jämförelse har jag ju faktiskt inget större att klaga på vad gäller min tillvaro, trots att det alltid går att hitta aspekter som kan gnaga.

På tal om att tillåta fasadkrackelering så kommer jag med värme ihåg "elaka timmen" som vi då och då unnade oss med vårt favoritsällskap under Kyrkslättstiden. Det var en magisk stund när det vara fritt fram att lufta sina mindre socialt accepterade tankar om andra. I stället för att säga t.ex. "jo du vet att jag nog tycker om X, men..." så var det bort med alla eufemismer och omskrivningar och rakt på sak.

Efter det så stängdes ventilen och vi återgick till socialt accepterade koder.

Det var ganska roligt det var det. Och det kändes så tillåtet på något sätt, att inom satta ramar slippa låtsas en stund och bara säga som man tänker.

Jag måste väl betona att det här var under väldigt kontrollerade former, ingen blev någonsin mobbad på riktigt eller så. Det var som ett litet hemligt sällskap som utbytte förtroligheter som aldrig kom ut och som aldrig skadade någon.

Inga kommentarer: