måndag 6 augusti 2012

Fiskhäpnad

Första hela dagen i skärgården. Fint väder.

Kom överens med dotterns familj och deras svärdjur att jag fixar fisksoppa som aväts ute på sommarön och så blir det plättar till efterrätt. Med sylt och vispgrädde och rosa skumpa.

När denna dagens viktiga plan var beslutad åkte J ut för att få minst en abborre till med tanke på soppan. Detta gjorde han med bravur och utöver det har vi två gäddor som väntar på receptinspiration. Och gott ska det bli, men gäddor är från och med nu förbjudna för någon dag, för jag vill ha rökt abborre härnäst.

Inför soppmakandet åkte jag till lanthandeln och införskaffade lustfyllt vad som behövdes. Alltså den känslan.       Som hör ihop med så många somrar och lyckligheter.

Fisksoppan (en klassisk version utan moderna rackerier) men aningen tidskrävande för man kokar urtagen fisk med kvarvarande huvud och fjäll med rotsaker och så petar man fram fiskköttet och kokar potatis i buljongen och ... Många varv.

Det blev mycket gott och uppskattat trots att de inte hade kryddpepparkorn i butiken.

Men kan ni förstå, på denna saliga ö i skärgården går det inte att köpa färsk fisk. Inga yrkesfiskare. Inga restauranger som serverar fisksoppa eller fiskrätter på lokal färsk fisk. Fisk som simmar utanför i vattnen och som ingen tar tillvara på sådär på riktigt.

Fatta att fiskgillande fastboende på denna saliga ö är beroende av djupfryst fisk och fiskpinnar? Om de inte fiskar privat.

Turister som förväntar sig fiskrökerier och fiskmakerier och lokala fiskrätter kring varje hörn får ty sig till lanthandelns frysdisk.

Man kunde kanske använda uttrycket outnyttjad potential.

Tillägg: Och kunde inte någon sommartid ens för nöjets skulle ta upp fisk för att sälja?


1 kommentar:

Kräma sa...

Men jestabådar va du e slögd ti kunn kok fisksoppa! Undra po att det blir gott.
O ja sir att du njuter. Va bra.

Ja tror att de är ganska habert ti va yrkesfiskare på vintern när alla turistren gett sej av och isin ligger tjock på fjärdin.