onsdag 29 augusti 2012

Slaget vid Old Sarum

Ja maten är i ugnen och J har ännu inte infunnit sig så det blir den sista (eller nästan) fotokavalkaden från vårt besök i Wiltshire.

Vi besökte, främst med tanke på Little Miss, en gammal borgruin där det anordnades aktiviteter för barn i historisk anda.

Det var förvisso av värde även för oss äldre att läsa om de olika delarna av borgen och hur de användes.

Men roligast att se var nog den ordnade "striden" som barnen kunde delta i och där de delades upp i två fiendeläger av en skicklig och inspirerande "krigsledare". Deltagarna fick gummisvärd och lärde sig stridsrop. Det var normander och saxoner eller hur det nu var.


Klara för strid


Skrämma fienden med det värsta man kan. 


Lttle Miss i full strid med handväska på armen. Någon stil ska det ju vara. Som synes var vissa deltagare tidsenligt klädda. Little Miss hann inte med utklädningsdelen för vi måste åka vidare till lunch. Synd att det inte fanns servering på ort och ställe. Skulle ha varit på plats. Ja, men roligt var det ändå att följa med. Imponerande vallgrav kring stället. Ack allt detta historiska.

För hett fortfarande

Om morgnarna går jag ut på terrassen en sväng och kommer in igen. Det känns helt enkelt för varmt. Och jag vill vara bekväm. Lat och bekväm av mig, det är jag.

Må så vara att det har varit rätt sen morgon. På sistone har jag unnat mig att lega i sängen tills att jag känt för att stiga upp. Lyxigt, jag vet, men jag motiverar det med kurering. Det har nog blivit närmare nio de flesta morgnarna. Till om med tio någon dag. En natt sov jag tolv timmar från åtta till drygt åtta.

Jag behöver dock tidigareställa klockan snart så att vi får återuppta våra morgonpromenader. För jag är snart nästan i skick.

Och i dag har jag faktiskt tagit itu med att ordna upp i röran. Det är ett pussel utan slut att försöka stuva in saker på de mest rationella platserna. T.ex. att det som används mest sällan inte behöver finnas längst framme. Men där blev det placerat någon gång i brådskan och så blev det.

Suckelisuck. Orka.

måndag 27 augusti 2012

Barnbarnsdrivet och historia Wiltshire och ett lokalt museum

När det finns en tonåring och framförallt en fyraåring och en femmånaders så ordnas programmet på vissa villkor. Inte oss emot. Tonåringen ville ett antal gånger stanna hemma, så är det ju bara.

En dag skulle vi åka på bryggeritur men det fanns åldergränser så vi gick i stället till ett lokalt museum och det var riktigt ordentligt intressant. Föremål från neolitisk tid (flera tusen år tillbaka) genom järnålder, romartid osv. fram till nylig historia (t.ex. den första telefonen i England installerades i Devizes, där muséet finns).

Mysigt och väl utfört med aktiviteter för barn och vuxna för den delen. Man kunde t.ex. klä ut sig i medeltida hjälmar och kläder. Det gjorde jag. Bifogar inte bild.


Från inte så gamla tider, en övningshäst där arméns rekryter fick lära sig att rida. Den kan gunga av och an. Framför den en leveranscykel för bud från affärerna.


Här bygger Little Miss "Foamhenge". Man kan inte annat än älska ordleken med Stonehenge.


Hur mjöl maldes  förr, först med sten över sten, sedan med primitiv kvarn som drevs med handkraft och en styrpinne inne i en skåra i stenen för att driva det hela runt och runt. Omald säd tillfördes i hålet i mitten.

Man lär sig, och den yngre generationen trivs.

En vecka hemma

Det var onekligen skönt att komma hem, som det alltid är.

Den här veckan har dock gått på ganska låga varv för min del. En del jobb. Knappt varit ute. Nixnax till allt socialt. Har äntligen packat upp allt.

Om knappa fyra veckor kommer min 90-åriga mamma för två veckor och jag funderar lite löst på vad vi ska ha för mat och vad vi ska göra om kvällarna. Hon vill sticka, det vet jag. Funderar på att införskaffa någon bra teveserie med svenska undertexter att se på. Varianter av smoothies att servera som mellanmål. Ordna fram matta invid sängen. Element för uppvärmning om det behövs. Kanske en bäddvärmare. Hon är frusen av sig.

Talade länge med henne i går kväll, hon var på gott humör och förväntansfull.

Ja mer spännande än så är det inte just nu. Ser fram emot att bli i skick och gå ut på stan någon dag. Beställa tid till frissan och sluta se ut som en fågelskrämma i håret. Semestern gick verkligen i den väldigt slappa och ovårdade stilens tecken.

Jag tröstar mig lite med att nu är det sista dagarna av augusti och allvaret börjar den 1 september

söndag 26 augusti 2012

Houtskär del 2



En dag åkte vi ut med dottern till den s.k. Ryssudden ("Ryssoddin") i Mossala. Ja alltså ryssar har köpt upp stället, det är ett färjställe, camping, restaurang, en fin led till ett fint utkikstorn, och annat. En satsning må man säga, och väl genomförd. Tycka vad man tycka vill. Det var en fin utfärd och vi åt god mat i restaurangen. Det var visst en eller två färjor på vägen. Före det passerade vi Houtskärs längsta raka sträcka. Som icke-öboende kommer man ju inte att tänka på sånt. Att en raksträcka kan vara något, särskilt för nykörkortsungdomar att gasa på.


Efter middagen på fasta Houtskär hade vi överenskommet besök på ladugårdens vind i Näsby, som hyrs av en tysk och sedan länge halvårsboende som har köpt upp skärgårdsbåtar och har en mäktig samling som de flesta går förbi för det finns ingen stor reklam. En riktig kulturarvsfilantrop i det tysta.



Han har också införskaffat en gammal mangel. På väggarna finns konst som han har producerat genom en speciell avbildningsmetod, allt lokala växter på Houtskär. Vi köpte två av hans verk. 


Lördagmorgon med fullständigt stilla vatten. Lovade inte gott för happening i gästhamnen Skagen med sensommarsegling med allmogebåtar.


Det blåste dock upp lite lagom och seglingen kunde genomföras.


Och medan allt pågick strandade en värsting till gummibåt. Det var ett ungt par, de såg ut som skinnknuttar och platsade inte riktigt och han såg ganska utländsk och rik ut.


Efter lördagens seglingar där svärsonens farbror fick tredje plats med sin allmogebåt med bomullssegel åkte vi ut till holmen och det bastades och vi åt kyckling sambal oelek med en massa grädde och quinoa och avjnöt alla sorters efterrätter och så mystes det i glada släktens lag med att titta på OS-spjutkastning och för det kräves ett par välladdade bärbara datorer och bärbart internet och det var hur mysigt som helt och femårsbröllopsparet myste särskilt.

Vi sov över till söndagmorgon (inte lika kallt som föregående torsdag) och så ställde vi oss för överfärd till fasta ön och avskedsstädning och se till att vi har allt med oss.

Houtskär del 1

Dags för en sammanfattning av vår skärgårdsvistelse.


På söndagen kom vi i god tid till färjfästet för Houtskärsfärjan, åt glass, grynet fick krypa runt och smutsa byxknäna och i det stora hela är detta en magisk del av etappen ut till Houtskär. De två föregående kortfärjorna med sina fästen är inte alls samma sak.


Väl framme vid Rakels (så mysigt med namn på husen) var det dags för välkomstkaffe. Vädret nästan sommarens bästa. I bakgrunden den smala båtstranden därifrån J rodde ut för att fånga sina fiskar. En av gångerna gick faktiskt en åra sönder och han måste bli sjöräddad av svärsonens far. Tänk att jag då hade insisterat på att han tar mobiltelefonen med, trots att han inte ville...


När vi hade fört upp vårt pick och pack till vår bas på "fasta ön" åkte vi ut till sommarholmen och grynet fick stifta bekantskap med sitt nya tält som tidigare användes  av Little Miss hemma hos oss. Återanvändning. Saker att plocka ut ur pafflåda = spännande.


En torsdagkväll blev vi över natten ute på holmen. Spelade Alfapet i kyla, väl påbyltade. Skorstenen är under reparation, uppvärmning finns därför inte och kvällen var kall. Verandan är inte isolerad. Men mysigt var det. Mindre mysigt att stappla till dasset längs inte helt bekant stig. Dagen därpå köpte jag en ordentlig ficklampa i Houtskärsboden. För vi skulle övernatta en gång till.


Detta är bilden från sista kvällen efter bastun. Bildbevis på att jag har minst doppat mig. Efter dyrt och heligt löfte till dottern som hon avkrävde. Det var inte så farligt, hyfsade 20 grader eller så i vattnet.


Sinusitis (spanska för bihåleelände)

Nu fattade jag äntligen vad min sega konstiga snuva och torrhosta, tryckande huvud och jätteont i öronen vid senaste flygplanslandningen trots sväljande och andra konster beror på.

Det är ju bihåleinflammation, första på mer än trettio år om jag minns rätt.

Således skickades J till apoteket och han kom hem med en fenomenal antihistamin (som inte tröttar!) för att lindra slemhinnesvullnaden och en annan medicin för natthostan. Hoppas slippa antibiotika.

Den känslan, när det lättar. Ser fram emot en mindre täppt och mindre hostig natt.

Nu håller vi upp tummarna.

lördag 25 augusti 2012

Sommarens bästa bild

Fotosortering av semesterbilder på gång. Det är så att man blir yr i huvudet. Men nu har jag begränsat urvalet till en bråkdel av allt som knäppts av och namngett videosnuttarna.

Som sommarens bästa bild måste jag ändå utse en som inte är tagen under vår semester, utan av svärsonen i juli ute i skärgården.

Vi fick sedan fick uppleva liknande scener på plats. Det är mormorsgrynet som plaskar. Den glädjen. De fina vattendropparna i luften.



Återkommer.

Tillägg: Det går att klicka på bilden för att få den större och ännu härligare.

fredag 24 augusti 2012

Glammigt värre

I går kväll hade J för sig att han NOG ska se på fotbollen som börjar halvelva. Detta trots sen kväll föregående kväll ute på stan, det var visst fotboll det också.

Efter somna i soffan fick jag honom i säng klockan tio och den envisa rackaren hade ställt väckarklockan på halvelva och listig som jag är så lyckades jag obemärkt avaktivera den för vilket det till skrivande stund inte har inkommit några klagomål.

Och så blev det ett förfärligt snarkande och jag hade förfärlig hosta så jag förflyttade mig till gästsängen där jag förvisso inte hörde snarkningarna med nog stördes av min hosta och snoriga näsa och ja det var en sån natt.

Och på det följer en sån dag. Man är inte riktigt på skarpaste hugget, så att säga.

Men denna dagen har haft sin gång och det kunde ha varit värre.

Det lär ska vara hett ute.

Fransk picknick

Det handlar om J:s kusiner. De tillbringade i tiden sina somrar på ett sommarställe som i början införskaffats av J:s morfar. När de tre döttrarna fick familj tillbringade hela rasket sina somrar där.

När kusinerna växt upp och själv bildat familj instiftades en årlig kusinträff första lördagen i augusti på detta sommarställe.

Det var vad vi vi deltog i den lördag det handlar om.

Detta års tema var fransk picknick. Dels av praktiska skäl för huvudbyggnaden är föremål för renovering och delvis ur bruk, dels för att det nya ägarparet, ursprungliga ägarens barnbarnsbarn genom sin franskfödda* man har franska kopplingar.

Detta krävde tur med vädret och det hade vi.

Det var just så idylliskt man kunde vänta sig:


Först var det batong, ostar och sallad samt färskbakade croassanter. På det följde grillad korv, för det finska inslagets skull. Jordgubbar till efterrätt. En stor del hade hörsammat temat och hade basker på huvudet.


Mormorsgrynet kröp omkring i gräset och hade många par vaktande ögon och händer att tillgå.



Blåbärsplockning och -ätning.

Hatten upp för det nya värdparet. Det är en stor utmaning att rusta upp ett gammalt hus, men enligt vad vi blev förevisade av pågående arbeten så kommer det att bli super. Det är snille och smak på gång.

Tillägg: Hur kunde jag missa! Dottern hade bakat en paj som inte var av denna världen och som avnjöts med massor av vaniljsås.

*Rättelse. Fick påpekande om att han visst är från Polen. Nå, de har franska varor i sin Deli-butik i alla fall...


torsdag 23 augusti 2012

Lätt eufori

I morse började på ett nytt uppdrag och tjoho vad rysligt roligt det är att jobba!

Det måste med andra ord ha varit en bra semester, jag känner mig faktiskt upplyft och inspirerad. Inte ens hostan och den rinnande näsan stör.

Ute har jag ännu inte varit, utom på balkongen några tag. Hängt upp och tagit ner tvätt och ordnat med växterna. Slängde några pelargoner som såg ut att ha drabbats av något. Kinarosorna hade också fått misstänkt sjuka blad så jag skar ner dem nästan till noll, sprutade bekämpningsmedel på resterna och nu får vi se hur det går.

Tänker inte träna heller eller umgås med folk förrän jag känner mig helt frisk. Man har lärt sig.


onsdag 22 augusti 2012

Nu är det så här att (omarbetad version)

antingen ni vill det eller inte så tänker jag skriva ned ett antal upplevelser från vår resa i någon typ av tidsordning, för det tänker jag att kommer att skänka mig själv glädje någon gång senare. Detta är trots allt MIN dagbok på nätet.

Den som inte vill läsa kan ju låta bli, Och jag tänkte varva min inåtvärmande dagbok med dagsupplevelser i detta nuet. Må det vara ett försök i alla fall.

Ja hursomhelst.

Dagen innan vi skulle åka hittade jag inte min plånbok och paniken var enorm. Jag  hade lämnat plånboken på apoteksdisken dagen innan och den kom till rätta tack vare alla sorters hyggliga människor, men händelsen och stressen lämnade spår i min svaga mage.

Resan till vårt första mål i Finland förlöpte väl och jag lär ska ha snarkat på flyget.

Första morgonen hos vår kära vän och efter ett kräftkalasmottagande kvällen innan fick jag ett brådskande meddelande om att en fil jag skulle ha levererat dagen innan var en dublett på en annan och hur uppstressad blir man inte då. - Gussketur hade jag laddat upp alla versioner på Dropbox och befann mig inom internetkontakt och efter en något nervöst agerande fick jag det ordnat. Spydde efter det. Kroppen reagerar.

Ja hos vår kära vän hade vi det så härligt underbart till största perfektion i hennes alltid lika fina och varmhjärtade "gästgiveri".


Nam.


Bakom denna perfekta fasad från trädgården sett finns en ännu perfektare interiör där vi blir lika bortskämda varje gång.


Den renoverade bastun är inte av denna världen och den var inte alls dålig innan heller. Gäller både estetiken och badupplevelsen. De två duscharna stod vi och fipplade på en god stund innan vi kom underfund med finesserna. Sen var det bara att njuta med både kroppen och ögonen.

Efter två nätter körde vär kära vän oss till järnvägsstationen i Karis, riktning  Åbo.

Väl framme  följde  familjelunch med J:s föräldrar och syster och dotterns familj och så åkte vi hem till J:s föräldrar och det var kaffe med sju sorters kakor och konjak och jag var tvungen att avsäga mig allt utom en kopp te, för magen den stackars magen...

Väl installerade hos dottern spelade vi Alfapet, för det fanns inga Skipbo-kort.

Så en skön natt i väntan på lördagens kusinträff utanför Nådendal.


Hemma igen rapport dag två

Nu är jag inte längre res- och söndertrött. Bara lite förkyldtrött. Det pågår tömning av resväskor, tvätt av kläder och fotogenomgång.

Jobb tycks det också droppa in, vilket passar bra så här på andra dagen hemma.

Det är hett ute, och utöver det extrem värmebölja. Nätterna är rekordvarma. Om morgnarna, när vi sovit gott i den luftkonditionerade behagligheten, är glasdörrarna ute mot terrassen totalt imbelupna  av kondens på utsidan. Då vet man att natten varit het och  fuktig.

Men skönt att vara hemma. Vår runda var intensiv och härlig på alla sätt och nu är vi fulltankade för denna gång med upplevelser och minnen. Vädret var okej för det mesta. Om jag ska klaga på något är att det inte blev några rökta abborrar i skärgården denna gång. J får göra bättre från sig nästa år.

tisdag 21 augusti 2012

Kö-dag

Efter kramigt farväl åkte vi från sonens lilla by mot London. En bit utanför bor gamla vänner som vi äntligen skulle träffa där de bor.

Det gjorde vi också, men kraftigt försenade. I rutten ingick nämligen M25, ringvägen runt London som kallas världens största parkeringsplats. För där kan man hamna och stå i köer och det gjorde vi minsann. 25 kilometer tog två timmar. Sucka och stå ut.

Vi träffade våra vänner över en lite accelererad lunch och hann utbyta viktigaste nyheterna.

Så åkte vi till Gatwick och konstaterade att enligt tavlorna avgår Easyjet, som vi skulle flyga hem med, från södra terminalen. Vi genomled en oändlig kö. Väl framme vid disken konstaterades att just detta flyg avgår från norra terminalen (stod i och för sig på biljetten...).

Rusa till tåget som förenar de två terminalerna. Köa igen. Få in bagaget. Köa till säkerhetskontrollen som har helt klar underkapacitet.

Vi hade knappt tid att ta mellanmål. Vi som hade tänkt oss komma i god tid-varva ned-kolla datorn-sortera foton-skriva något mail.

Och väl landade i Alicante så stod vi där vid bagagebandet som aldrig ville starta och det var liksom sista etappen på allt detta väntande och köande och denna frustrerande tidsanvändning när man redan är söndertrött. Och på det en timme hem i bil.

Fast det var det väl värt. Med tanke på vad vi har upplevt.

söndag 19 augusti 2012

sista härliga kvällen

I detta härliga engelska böljande, mäktiga och gröngröna landskapet Wiltshire, i denna lilla by med några hus, omgiven av åkrar och ängar och små vägar kryddade med hästlämningar, efter intensiva dagar hos sonen med familj och många utflykter, är det grillning på gång ute på gården.

Det har varit soligt och rentav hett de två senaste dagarna. Denna kväll är solig och fin.

Vi har föralldel också upplevt regn och blåst. England vore inte England annars.

Kort rapport från terrängen.

onsdag 8 augusti 2012

dagarna går

Dessa dagar som skulle vara så många och långa. De känns nu få och korta.

Men skapar många fina minnen och i dag hade vi en riktig rysare till eftermiddag. Med rysare menar jag stunder då man bara undrar om detta är på riktigt eller.

Vi åkte över viken till vår svärsons farbror, som även är J:s kvartett- och körkamrat från studietiden. Lilla finlandssvenska ankdammen.

Vi hade med oss nyfångad gädda. De hade ordnat med alternativ för icke-fiskälskare, sallad, efterrätt, kaffe osv. osv. Jo, och smörstekta kantareller!

Vi satt ute. Det åts god mat, sjöngs gluntar och annat. Dotterdottern kröp omkring på gräsmattan. Mot kaffedags satte vi oss inomhus ty vinden blev kall.

Sen burrade vi hem över viken i kvällssolens sken.

tisdag 7 augusti 2012

När man är varken odödlig eller osårbar

I dag kom den mentala brytningen. Genombrottet, härdsmältan, överflödets resultat, kalla det vad man vill. Punkten när det härliga inte känns så härligt som man av erfarenhet vet att det borde göra och allt bara skruvas och spänns upp till en punkt när man måste tacka adjö till sällskapet och gråta en stund för sig själv.

Done.


måndag 6 augusti 2012

Fiskhäpnad

Första hela dagen i skärgården. Fint väder.

Kom överens med dotterns familj och deras svärdjur att jag fixar fisksoppa som aväts ute på sommarön och så blir det plättar till efterrätt. Med sylt och vispgrädde och rosa skumpa.

När denna dagens viktiga plan var beslutad åkte J ut för att få minst en abborre till med tanke på soppan. Detta gjorde han med bravur och utöver det har vi två gäddor som väntar på receptinspiration. Och gott ska det bli, men gäddor är från och med nu förbjudna för någon dag, för jag vill ha rökt abborre härnäst.

Inför soppmakandet åkte jag till lanthandeln och införskaffade lustfyllt vad som behövdes. Alltså den känslan.       Som hör ihop med så många somrar och lyckligheter.

Fisksoppan (en klassisk version utan moderna rackerier) men aningen tidskrävande för man kokar urtagen fisk med kvarvarande huvud och fjäll med rotsaker och så petar man fram fiskköttet och kokar potatis i buljongen och ... Många varv.

Det blev mycket gott och uppskattat trots att de inte hade kryddpepparkorn i butiken.

Men kan ni förstå, på denna saliga ö i skärgården går det inte att köpa färsk fisk. Inga yrkesfiskare. Inga restauranger som serverar fisksoppa eller fiskrätter på lokal färsk fisk. Fisk som simmar utanför i vattnen och som ingen tar tillvara på sådär på riktigt.

Fatta att fiskgillande fastboende på denna saliga ö är beroende av djupfryst fisk och fiskpinnar? Om de inte fiskar privat.

Turister som förväntar sig fiskrökerier och fiskmakerier och lokala fiskrätter kring varje hörn får ty sig till lanthandelns frysdisk.

Man kunde kanske använda uttrycket outnyttjad potential.

Tillägg: Och kunde inte någon sommartid ens för nöjets skulle ta upp fisk för att sälja?


söndag 5 augusti 2012

och nu är vi här och allt är väl

Det är inte så att jag vill göra en lång historia kort, men jag måste börja från denna stund för att inte få ribbskräck.

Ser fram emot att skriva retroaktivt lite mera senare här i skärgårdens lugn.

Här är vi hur som helst denna söndag kväll, efter ankomst förra onsdagen till Finland och mångt och mycket,  installerade i vårt tillfälliga Houtskärsnäste och J kom nyss hem från kvällsfiske med två abborrar och en gädda.

Väderleksutsikten säger lägre temperaturer och något regn, men jag bryr mig inte så länge vi kan umgås med familjen, äta nyfångad fisk med färska tillbehör från lanthandeln. Mycket dill, potatis och smör.

Denna dag har dock varit vidunderligt härlig vad väder beträffar. Resan från Åbo till Houtskär var ett sommarsoligt nöje. Det har avnjutits en solig och vindstilla kaffestund ute på en gräsmatta invid stranden. Roddfärd ut till sommarön. Strandbastu. Barnbarn som badar ute i balja och leker i sitt nya tält. Middag i eftermiddags- och kvällssolen  Rodd tillbaka till huvudön.

Dags att avrunda och slå sig till ro inför natten.