söndag 15 juli 2012

nästa gång tänker jag insistera på det här med tider

Vi var utbjudna på middag i går. Av en finländsk familj med barn, yngsta drygt fyra. De ville att vi väljer restaurang och de ville ha paella och de ville ha mat klockan 19, ja kanske 19.30.

Det fungerar inte så här. Tiden alltså. Ingen restaurang öppnar köket förrän klockan 20 tidigast och så tar det en halvtimme att göra en paella.

Vi/jag gjorde ändå vissa försök (trots att vi visste) att titta in och fråga på ett antal ställen, men det enda som finns 19.30 är en ensam stackare som utsetts att vakta stället och servera dricka och tapas för den som vill ha. Och de är inte många, det är tomt överallt den tiden.

Nåväl. Vi satte oss på en uteterrass för sangria och läsk för barnen. Gick till matställe. Åt god mat. Trevligt sällskap och otroligt väluppfostrade barn. Stället fylldes och när vi gick närmare klockan 23 var det kö till matborden.

Fullt av folk på alla serveringar längs hemvägen.

Tog oss en avrundare vid bardisken på ett ställe nära oss och varvade ner. Fullt. Köer till matborden. Personalen kilade på som bara den. En av damerna bakom disken gjorde riktig multitasking - blandade ihop en sangria, tappade upp öl, bokförde beställningar allt medan hon samtidigt snappade upp vad en servitör ville ha för sorts drycker till borden. Beundrar men avundas inte. Medan de fortsatte kila på i säkert flera timmar hade vi lyxen att få gå hem.

Jag var ändå ganska trött och lite arg när vi kom hem. Skoskav trots väl ingångna skor. Hettan och värmen. Viss ansträngning med nya människor hur än trevliga, jobba på att smälta intryck och så.

Dusch och i säng med en tröstande bok.

Inga kommentarer: