måndag 23 juli 2012

Lördag i Madrid och Marbella

Fredagkvällens middag på hotellet med vårt sällskap började efter tio och slutade efter midnatt. Gott men för mycket, som alltid. Gott sällskap dock och utbyte av åsikter. Alltid givande.

Efter lördagförmiddagens möte tog vi fyra som skulle till Marbella en taxi till Atocha, stationen där Ave-tåget avgår till Malaga. Världens härligaste taxichaufför. Intelligent humor. Vi hade god tid på oss i loungen och jag  jobbade lite. Jag måste säga att det här snuttjobbandet här och där mellan varven ger resultat och jag fick sannolikt ihop en hel arbetsdag under denna resa, utan att gå miste om något väsentligt av händelser eller upplevelser.

Höghastighetståget mellan Madrid och Malaga levererade. Två timmar fyrtio minuter. Hyrbil från Malaga station till tillställningshotellet i Puerto Banus (Marbella). Kort möte med stiftelsens styrelse. Hektiskt och synnerligen svettigt ombyte i damernas toalett (inte tal om att hinna till vårt hotell), mycket oglammigt.

Tillställingen inleds med skumpa och mingel och jag sitter lite undan och försöker skrapa ihop bitarna av mig själv.

Så högtidlig tillställning, sedan stående plockmat och mingel inför middagen. Gott, trevligt. Att stå i festskor en dryg timme leder dock till domnade fötter kan jag intyga.

Middag ute vid hotellets poolområde. Klädda stolar och vita dukar och massor av glas och tallrikar och bestick. Skarpa hovmästare och duktiga servitörer. Ovanligt god mat för att vara en masstillställning. T.ex. huvudrätten filé stekt till perfektion, lagom röd inuti. Levande underhållning av hög klass, riktigt njutbart. Trevligt sällskap vid bordet.

Och hon var säkert trevlig hon också som satt mitt emot vid det runda bordet och som jag inte nådde att prata med. Men det var en ganska inte så ung person med ett sönderopererat ansikte. Läppglans på ankläppar, rynkor däromkring.


Och när allt var slut åkte vi till vårt närliggande hotell som jag hade så många förutfattade och illavarslande meningar om och helst skulle jag ha åkt via ett apotek och skaffat öronproppar.


Det var ändå alls inte så illa.




2 kommentarer:

Kräma sa...

Janå ja feck tokskrattin po mej när du beskriver en mänska som ganska inte så ung. Man hör väl jussom dit själv. Å gammel Världsatlasin feck ja sök fram för ti försto var er romresa geck fram. Madrid o alla ställen hit o dit

Anka men också Farmor Anka och därefter mormor Anka sa...

Jo men det är skillnad på att vara inte så ung och desperat försöka det och att "åldras med värdighet" som det heter. Damen bredvid den desperatopererade damen var sannolikt äldre men faktiskt så såg hon bättre ut.