söndag 1 juli 2012

Är det känslor eller vanor eller

Vi är hemma igen. Det finns många intryck och det var värt besväret, tiden och pengarna.

Kort sagt så är det inte lönt  att byta tåg i  Tarragona, jag har aldrig förr varit i ett hus som är på nästan 1700 kvadratmeter, det är vidunderligt att träffa människor i olika situationer och upptäcka nya sidor hos dem, det är vidunderligt när man pratar med människor och får höra vilka historier de kan ha, man kan undra hur ett hotell nästan inte överlever och det syns på svikande allting, man kan beundra en tågvärdinna som efter flera timmar och x stycken passagerare minns vad man bad om.

Och så finns det något jag inte riktigt kan förklara. Men när vi med tåget närmade oss Alicante så fick jag en riktigt skön hemmakänsla ända ned i ryggmärgen. Ack dessa bekanta landskap.

1 kommentar:

Kräma sa...

Jo, no e de hemkänsla du har ,och den vankas du ta vara po. Den känslan e jussom orysligt ljuv!