onsdag 11 juli 2012

Äntligen och inför fakta

Det här med att bli äldre och förfallnare. Ambitionsnivån sjunker för man är ändå förbi den där vissa gränsen där fåfängan brukade vinna. Det är mer än lätt hänt att principerna blir lösare och tillvaron lättjefullare. Man unnar sig. Sitter mest framför datorn eller teven.

Resultatet låter inte vänta på sig och man känner sig allt annat än okej.

Vi har nu efter tips från en bekant inlett ett "vänligt" träningsprogram som siktar på att man efter en skälig och rimlig tid ska kunna springa 5 km. Jag som aldrig har sprungit i mitt liv sådär på riktigt.

Hur det än utfaller, huvudsaken att vi gör något. Det kan gott hända att på olika tider, för vi har efter morgonens första försök olika uppfattningar om vad som är rask gång.

Viktigast. Ge inte upp nu.

2 kommentarer:

kräma sa...

Näj, inga ska du skena. Do börjar de no härpa i råan ska du si. Go iställe! Å han där gåbbin lämnar du no baketter dej bara du nöter po alla dagar.

Anka men också Farmor Anka och därefter mormor Anka sa...

Jag har nog inga avsikter att börja springa på riktigt. Det gäller nu att bara komma igång och framförallt uppmuntra makens äntliga initiativ. Och så blev det nog överkurs på åländska - härpa i råan??