tisdag 22 maj 2012

En mellankommentar

Jag avser att skriva mera om vår vistelse i La Coruña, Galicien. Men det kommer senare.

Just nu måste jag avlasta mitt sinne med en iakttagelse, som i och för sig inte är ny men som förstärktes och som bitvis får mig att känna mig underlägsen och underlig.

När spanska damer kommer ihop så är det ett enda tjattrande. I munnen på varann och om alla möjliga saker. Minsta detalj duger för att stötas och blötas.

Jag är inte sådan. För det första kommer jag nordifrån där folk kan tiga på alla språk, för det andra är jag inte en väldigt extrovert person och jag har aldrig känt mig bekväm i tjattersällskap.

Jag trivs de facto bättre i sällskap av män just på grund av detta, särskilt här i Spanien, och jag har inget problem med att känna mig bekväm i ett sällskap med enbart eller mest män. För den kod som gäller där passar mig bättre.

Jag måste dock jobba lite på att smälta att jag i ett antal sammanhang under de senaste dagarna tillsammans med spanjorer fick frågan om jag pratar och förstår spanska. Bara för att jag inte inflikar och tjattrar hela tiden. Förbättras inte heller av att min hörsel håller på att försämras och alla pratar i munnen på varann i lokaler där man inte har planerat för akustiken.

Det är sammanhang där jag inte känner mig så väldigt bekräftad och ganska så ifrågasatt, även om dessa människor är välvilligt inställda.

Platsa här, platsa där. Känna sig si eller så. Intressant som kulturell iakttagelse men det kan tära aningen på självkänslan. Men OK, jag är i och för sig van att vara den som inte riktigt platsar någonstans. På sin höjd pratandes finlandssvenska på Stockmanns bokhandel i Helsingfors.

Inga kommentarer: