måndag 30 januari 2012

På gränsen till vansinne

Nu har jag skickat iväg det här uppdraget som förvisso har stört min inre balans.

Jag har en passion för mitt arbete och när det går fel så blir jag helt störd. Även om det inte är mitt fel. Men jag är van med att även om betingelserna är omöjliga så ska man leverera ett bra resultat. Och när det känns skakigt blir jag helt desperat.

Det är det här jag menar med att man kanske borde ha blivit rörmokare, Alltid efterfrågade, kommer när de tycker och hinner, gör jobbet eller och, om det är omöjligt inte ("kommer tillbaka när jag hinner"), ingen ifrågasätter när de kommer och vad de gör. Må så vara att skit kan spruta omkring och det kan vara lite smutsigt ibland.

Men åtminstone sover man goda nätter och känner sig trygg i tillvaron

2 kommentarer:

Kräma sa...

Jo du har rätt. De e lättare å va slut i kroppin än ti va slut i knoppin.

Anka men också Farmor Anka och därefter mormor Anka sa...

@Kräma: Jo precis. Men det är också att inse att när huvudet tröttnat så behöver det omvård en tid. Så nu håller jag lite ledigt.