onsdag 26 oktober 2011

Varnluftsballong i Kappadokien, Turkiet den 22 oktober 2011

Klockan 5.45 avgick transporten från hotellet. Cirka tio minuter senare steg vi ur minibussen ut i en synnerligen kylig och mörk morgon och fick servera oss kaffe eller te och lite tilltugg. ”Flyga i ballong ska göras med magen varken tom eller helt fylld”. Det var många minibussar och många grupper. Även japaner förstås.


 När det redan var gryning bussades vi till ett stort fält och det var en elektrisk syn. Tiotals varmluftsballonger med sina korgar klara eller på väg att bli klara. Omkring landskapet i gryningen med sina osannolika formationer.

Vi guidades till vår ballong, som höll på att fyllas med luft. Efter en viss punkt startades varmluftslågan och småningom steg ballongen och den ikopplade korgen vände sig från liggande till stående läge.


 Vi äntrade vår korg, indelad i fyra delar med sex personer per del. Mellan två dubbeldelar fanns utrymme för piloten, en assistent och gasflaskor. För att få ballongen i uppläge gick det åt en gasflaska så efter vår äntring byttes en av dem ut. Så var det fäste av säkerhetsbälten och landningsövning, dvs. ta tag i handfästen och stå på huk.

I princip kan en varmluftsballong bara gå upp eller ner eller vrida sig runt. All annan rörelse beror på luftströmmarna och pilotens skicklighet att utnyttja dem. I denna del av Kappadokien, Göreme naturpark, ger de kalla nätterna och av dem följande gryningens luftströmmar upphov till unika förhållanden där en varmluftsballong kan manövreras mästerligt. Flygas lågt, lägre än i någon annan del av världen. Vi flög på armbågsavstånd till formationerna och när vi nästan tänkte krocka så styrde piloten mjukt uppåt.

Närflygning lågt
Lågflygning
  
Högt uppe
Högre än de övriga just nu
Många i luften men inga krockar
 Efter den egentliga landningstiden blev det extra tid för piloten hade en lärjunge som han visade lågflygning och det höll nästan på att bli enformigt och vi undrade var vi sist och slutligen ska landa och det visar sig att de välbehövliga luftströmmarna inte längre var piloten till hands. Efter viss radiokommunikation anlände ett antal raska gossar som medelst rep styrde ballongen till ett tillskyndande fordon där korgen landades på en anpassad släpkärra och så klev vi ut. Det här med att landa varmluftsballong, det vet man aldrig på förhand exakt var det blir.



 Väl utklivna kom det fram ytterligare raska gossar som ordnade fram glas på ett improviserat bord och de sprutade skumpa och det fanns en liten landningsdricka och så kom den lilla lådan för dricks fram förstås. 


Så gick vi upp längs vägen och efter en bit kom våra minibussar emot, och så tittade ballongpiloten in och önskade oss en god dag.

Inga kommentarer: