fredag 14 oktober 2011

Mera mormorerier och efterperspektiv

Jag sitter här, medan J hämtar middag från kinesen, och reflekterar över dotterns födelse och hennes dotters födelse.

Min dotter är så mycket mera mogen, och det har inte bara att göra med att jag födde vid 25 och hon vid 32. Hennes liv har varit så mycket bredare och djupare, och klok och insiktsfull har hon alltid varit, på ett helt annat sätt än jag någonsin var i hennes ålder och även tidigare år.

När jag födde henne tog jag det för givet, likaså när vår son föddes drygt tre år senare. Jag tror att jag inte uppskattade det på samma sätt som hon gör nu. Förvisso och förvisso älskade jag våra barn och de var och är mina ädelstenar, men i efterperspektiv kan jag förstå att jag inte såg dem som mirakel utan som en självklarhet som helt självklart finns där att älska. Inte ens ett missfall mellan dom två ändrade på detta. Det tog jag nästan med en axelryckning.

Tacksam för hur det är just nu, det är jag.

Inga kommentarer: