måndag 17 oktober 2011

Lite för mycket, men lyckligt

I dag har jag äntligen städat sovrummet och tillhörande badrum. Dragit fram saker underifrån sängen som vi i panik gömde där när vi behövde rensa matbordet/J:s hemmakontor (som att han inte har ett stort kontor på en minuts avstånd) inför något besök och som alltså inte är mina högar så att säga.

Det faller dock oftast på mig att rensa i dessa högar, för om inte så händer det sällan eller aldrig, och i dag fyllde jag en skräppåse som jag med stor lust och glädje kastade saker in i samtidigt som jag uppdagade ett och annat som varit "försvunnet".

Hursom, vi ska snart vara borta tio dagar och jag försöker ordna så att vi inte kommer yra och frånvarande till ett kaos vi inte rår på. För sen är det en knapp vecka och så åker vi iväg igen. Över en förlängd helg på en gruppresa till Mallorca men ändå.

En och annan undrar säkert om vi är dumma i huvudet or what med att klämma in allt resande, men det finns förklaringar.

Turkietresan bokade vi typ i januari efter att ha vunnit vistelsen i Turkiet på ett lotteri i december i La Coruña och så bestämde vi att ålrajt vi åker för Turkiet skulle vi aldrig annars ha tänkt på. Det här var tänkt som höstens resa och så inte så mycket annat.

Så flyttar sonen till England och vi vill avlägga ett besök. Det var förra helgen.

Mallorca-gruppresan bestämdes senare förra våren i Lionsklubben och det är en grej som vi har vissa skyldigheter med och som är välkommen för vi har aldrig varit på Mallorca och det finns ett fint program.

I slutet av november finns det en Viktig Tillställning i Madrid och det tar ett drygt veckoslut, men även den händelsen kom upp efter all annan planering.

Så fyller min mamma 90 och jag hade inte i början av året tänkt så mycket på saken, och det var tänkt att hon kommer hit i höst vilket hon inte gjorde och då ville jag åka dit, plus att det blir ett fyragenerationersmöte eftersom dottern med sin dotter också kommer.

Ja så här håller det på och så flyger och flänger jag. Men livet ska levas medan det varar.

Och däremellan klämmer jag in mitt arbete för jag är allt annat än ekonomiskt oberoende. Man tackar bärbara datorer och internet.

Inga kommentarer: