tisdag 4 oktober 2011

Jobbreglering och gamla historier

Just som jag har tackat ja till ett lämpligt stor uppdrag med lämplig deadline, en uppföljning av något jag gjorde i fjol. Det är kemi och testmetoder och jatack.

Så kommer det in förfrågan om mera hjärtebarnsuppdrag som uppföljning av sånt jag gjort tidigare, glasindustri, industriella utsläpp, järn och stål. Nu måste jag tacka nej hur än hjärtat blöder. För det går inte. Inte ens med den starkaste av insatser.

Hursomhelst, det jag egentligen hade tänkt skriva om i dag var dagens lunch och den person som är kopplad till den. Det är stekt nötlever med stekt äppel-lökblandning och vi blev en gång bjudna på denna rätt hos en viss Charlie med fru, ett tyskt par som bodde på vår första gata efter flytten hit. Gatan hette Calle Oslo. Han var stor och hon var liten. Vi umgicks en del och det finns många historier. Men dem får jag ta i bitar.

Så mycket denna gång att Charlie hade gjort pengar i Tyskland inom fastighetsbranschen och var i drygt fyrtioårsåldern ekonomiskt oberoende. Hans fru hade en bra forskningstjänst som hon inte ville lämna så hon fanns bara delvis på plats.

Charlie var stolt över allt han hade gjort och vad han höll på med. Han visste bäst om allt. Han hade en SUV och en sprättig sportbil. Han lever inte längre, det var rätt länge sedan hjärtat sa upp.

En gång körde han upp sportbilen till oss, vi bodde högst upp och backen var brant nedåt mot där han bodde med sin fru på hörnet. Han hade något viktigt att visa. Till den grad viktigt att han glömde dra handbromsen. Backen var brant. Bilen åkte nedåt med god fart och kraschade i muren hos grannen mitt emot längs ner. Notan var dyr. Både för bilen och att fixa muren.

Inga kommentarer: