onsdag 24 augusti 2011

Medalj till mig

Som vanligt på onsdagar skulle jag även i dag klockan 9:30 ha en timmes Pilatesträning.

Jag låter bli träningen i bland, det kan vara brådskande leverans, det kan vara fel tillstånd i kroppen eller någon annan ursäkt som lata människor kommer med.

Denna onsdag var jag dock extra tvungen, för J hade ordnat om ett notariatbesök, där jag behövdes, till tisdag för att inte hindra min Pilates på onsdag och då gäller det att särskilt se till att man faktiskt kommer sig iväg.

Nu bor vi ju tillfälligt en bit utanför stan, så tidslogistiken faller inte automatiskt på plats, och plötsligt fann jag mig i en viss tidsnöd, med tanke på att köra in till stan, parkera bilen i garaget osv.

När klockan redan var för mycket väntade jag med bilen utanför garageingången och bilhissen tog som vanligt tid på sig och så åkte jag ner och parkerade och kom på att ******** jag har inte nycklarna för att komma in i lägenheten eller garaget inifrån (jo nu, efteråt kommer jag på att jag kunde ha tagit fjärren till garagehissen och äntrat utifrån, förbjudet för personer, men).

Således åkte jag bilhiss ut igen och i mina tankar slogs pliktmedvetenheten med tanken om att bara åka tillbaka och "kanske ta en promenad i stället". Åka tillbaka vann men så såg jag en parkeringsplats som blev min själs och min kropps räddning, för jag parkerade bilen där och gick till gymet. Kom in försenad men hann med största delen av timmen.

Som att jag är nöjd. Men det handlade om de några sekunder av tankarnas kamp när jag iakttog och nästan körde förbi den där osannolikt lediga parkeringsplatsen.

Inga kommentarer: