fredag 12 augusti 2011

Måndag första augusti uppe i norra Spaniens bergstrakter

Varning för långt inlägg.

Eftersom jag har bestämt mig att dokumentera alla dagar från vår lilla resa i norra Spanien, så följer här nu den sista delen, en  beskrivning av den måndagen den 1 augusti som innehöll många faktorer.

Vi hade alltså anlänt till vårt förtjusande logi i Sena de Luna kvällen innan, gjort kvällspromenad, ätit en god middag och sovit gott i den bullerbefriade  idyllen och höga luften.

Med stöd av hotellrummets  information om möjligheter i närheten bestämde vi oss för att åka till La Cueta, en liten bergsby på nästan 1500 meters höjd och så hade vi ambitioner om att promerera en bit längs någon av de utstakade vandringsrutterna, bl.a för att få se någon av de källor som är ursprung till floden Sil.

Så åkte vi i det bedårande bergslandskapet och tog avtaget till La Cueta, efter vilket följde en smal smal väg där möte av en annan bil var en utmaning och i bland blev det till att stanna för att någon av de frigående kossorna la beslag på vägen.

Vi anlände och studerade turistaffischen om rutter och gjorde ett antal misslyckade försök att  hitta. Först gick vi uppför en cementerad väg som tydligen används av de lokala bönderna, så vände vi tillbaka och gick upp i byn förbi kyrkan och längs något som verkade vara en kostig och mycket riktigt så hördes koskällor från högre upp i bergen. Det gick uppåt och uppåt och så gick vi nedåt. Stack oss in i en lilla byns enda vattenhål och drack varsin öl och åt lite oliver. Inga flodkällor hade vi sett och inporten till turistrutten förblev ett mysterium

Åkte tillbaka och tänkte att vi stannar på vägen och tar lunch men de här femsekunders- och tiosekundersbyarna bara svischade förbi och vi missade deras matställen och i slutändan körde vi runt nästan hela La Luna-dammen tills att vi vek in på första bästa ställe som såg allt annat än inbjudande ut men det var mycket god  mat.

Och, en iakttagelse medan vi kör runt den stora dammen: Club Nautico de León i södra ändan. Ta en titt på Spaniens karta och konstatera att León inte direkt ligger vi kusten, men en båtklubb har de förvisso. Det tyckte vi att var lite lustigt.

När man har kört lite inte riktigt som man har tänkt så stöter man på oväntade saker.

Tillbaka till vår matplats. Alltså, ta en riktigt brant bergssluttning. Hacka ut så att det kan gå en väg och lite till plats. Bygg ett hus med utskänkning i nedervåningen och bostad i övervåningen. Häng tvätt på en lina som är dels förankrad i balkongen, dels i bergväggen. Kundtoalett som dras med ett smalt snöre som klistrar sig längs väggen.

Utsikt mot dammväggen, som delvis består av naturlig bergsvägg, delvis manbyggd konstruktion. Längs dammväggen kunde man köra och se åt båda hållen -- ena sidan vatten, andra sidan mycket långt nere i dalen bebyggelse och en flod som dammen matade kontinuerligt genom en kraftig vattenström lågt nere i dammväggen.

Det visade sig, när vi körde vidare, att denna flod, som matades av dammen, även matade ett vattenkraftverk lägre ned längs floden.

Så körde vi och körde och körde och såg saker och så kom vi tillbaka till vårt härliga hotell där vi hade beställt bastu före middagen. Det var en härlig lite bastu med allt som behövdes för härligt bastubadande, utom kanske ett dopp i närliggande hav, men kall dusch är också OK.

Och ett steg tillbaka. Vi såg i bergen en massa trädliknande buskar som J först trodde var cypresser men vid en pausplats såg vi information att de heter Sabina, ett riktig tåligt och väldoftande trädslag som slår rot i minsta lilla spricka och klarar hårda bergsförhållanden. Här konstaterar jag att Sabina används både som förnamn och efternamn i Spanien. Jag kan förstå det här med efternamnet (tänk t.ex. på efternamnet Gran) men jag förstår inte riktigt förnamnet, men kanske finns det något helgon som heter så.

(Förr i världen fick spanska barn inte döpas till något annat än ett namn på ett helgon. Därför heter namnsdag i Spanien "el día de tu Santo", dvs. ditt helgons dag. Eftersom jag bland spanjorer kallar mig Ana får jag många kindpussar och gratulationer på dagen för det helgon som kallas Ana -- ingen aaning faktiskt om närmare detaljer,)

Och så lite bilder:

Bilden nedan ger nog säkert inte den hisnande upplevelse som kändes när vi stod på bron 82 meter ovanför floden Sil. Det här med höga berg och djupa dalar alltså.



Bilden nedan är en helt allmän vy och jag undrar riktigt varför den blev knäppt, kanske för att ge bild att så här såg det ut för det mesta.
 

Nedan finns en av dessa bilder, till synes onödiga, som ändå tillför en bit av information när man undrar över var man egentligen körde omkring och vad man såg.


P.S. Intresseklubben kan kanske notera att sabinar är där som det växer sabinaträd, på samma sätt som olivar är där som det växer olivträd, pinar där som det växer pinjeträd osv.



Inga kommentarer: