måndag 3 januari 2011

Landningstankar

När vi flyttade hit, till Torrevieja i Spanien, hade vi bott 36 år i Finland. Växt upp, gått i skola, studerat, jobbat, växt upp med klimatet och årstiderna, upplevt många slags aspekter av samhället och allt vad livet innebar i de livsmiljöer vi vistades i.

Eftersom jag inte besöker Finland alltför ofta så blir det, efter den invanda tillvaron här nere, nästan varje gång allehanda iakttagelser av fenomen som jag har fjärmats från om än de inte är mig obekanta. Sånt som har en resonansbotten från mina egna upplevelser och som jag tänker mig att en helt utomstående besökare inte upplever på samma sätt. (Och så har det förstås skett många många andra förändringar i samhället och sederna, men de räknas inte hit.)

Som när vi anlände mitt i natten mellan den 22 och 23 december kylan kändes så häftligt bitande att jag kunde ha åkt tillbaka på en gång (sen vande jag mig förstås mer eller mindre, minus tjugo är dock ingen höjdare när det känns som att kinderna spricker och näsan faller av).

Som en augustimånad när jag i Helsingfors såg en plastpåse på en cykelsadel. Att någon kommer in på en lokal för att äta lunch halvelva. Borsta snö av bilen och skrapa rutor inne i bilen när det är häftigt kallt ute. Konstatera att det är beckmörkt klockan är fem på eftermiddagen och det faktiskt inte ännu är dags att gå i säng utan nu gör man ännu en massa saker.

Och omvänt. Efter tio dagar i Finland och en äntlig sovmorgon när vi kommit hem förundrar jag mig över hur ljust det är, jag sitter i soffan med vår ytterst kelsjuka katt i  famnen framför en öppen terrassdörr och solen nästan bränner och det bländar i ögonen.

Upplevelser och perspektiv på tillvaron. Viktigt. Tankenäring.

Inga kommentarer: