onsdag 27 oktober 2010

vojvoj

Jag frågar mig: Är klassificeringen av tillvaron så här smakar livet eller är det hemskt?

Jag tycker att det åtminstone lite hemskt när det ÄR FÖR MYCKET. J tar sig tid att ge fem minuter åt våra walesiska vänner som är här med kör och dansare, och jag bara sitter i min bubbla och försöker prestera och pussla ihop ens det viktigaste. Ja det gör han också, men han är så mycket duktigare än jag så han klarar av mer.

Det är människor jag gärna hade träffat, och jag hade gärna sett deras uppträdande, för de är typ bäst i Wales. Och det är inte lite för kulturen i den regionen är enastående.

Och i morgon åker vi tåg till Barcelona och allt jag just nu önskar är att vi får med oss vad som behövs och att vi får fatt oss själva lite under resan. Så behöver vi planera vad vi ska göra också, för man måste ju helst prestera turistiskt när man är någonstans och se något enastående och jag undrar om det räknas om man bara slappar på hotellet, besöker några second hand-butiker och skiter i att turista på det vi redan har sett?

Eller kanske kolla hur en japansk kör låter i basilikan Santa Maria (or something, orkar inte kolla upp igen) på lördag kväll?

Men det ska väl nog bli bra. Det vill jag, det vill jag.

Inga kommentarer: