lördag 11 september 2010

Realiteter, in a weak moment

Det finns saker och saker här i livet. En del känner man si eller så för beroende på fas. Och ju äldre man blir så utkristalliserar sig saker.

Just nu

är jag så innerligt trött på alla ickenyheter och allt trams, och finns det någon som på riktigt är intresserad av The Biggest Loser och allt detta liknande som det finns för mycket av. Bort med in absurdum standardiserade teveprogram som inte ens underhåller. Ändå skulle jag gärna se på teve som avkoppling om det gav sig att det var något jag inte irriteras av

är jag barnsligt nöjd över små detaljer som att mina minst tio år gamla solglas med gummikant kring näsan (=glider inte ner fast det är svettigt) fortfarande fungerar, om än de ser ganska nötta ut, och att min nuvarande mobiltelefon har ett gummiliknande hölje som är bra att ta i, plus att den ger en liten kort vibrationssignal när man slår på den (=man vet när den är klar att starta och man kan släppa startknappen)

är jag sjukt trött på att ha för mycket besvärliga jobb och plikter som jag i och för sig älskar, och så blir jag sjuk av allt och så funderar jag på hur jag inom mina begränsade gränser av min tillvaro kan få till någon positiv ändring som känns att jag ändå kan göra något inom ramarna, och få känslan av att jag ändå har lite styrning och får ta ut lite svängar jag också

Japp, så är det nu och nu vet ni också hur det är.

Bear with me.

Inga kommentarer: