tisdag 30 mars 2010

Never give away your pride

I morse tio i nio stod jag vi hälsocentralens mottagning och anmälde mig. Onödigt egentligen, jag fanns ju i deras system. Men jag behövde också få mitt nyligen återutfärdade tillfälliga SIP-kort omvandlat till ett "riktigt" plastkort och de hade sagt på sjukförsäkringskontoret att detta görs på hälsocentralen.

Så jag la fram mitt tillfälliga kort och frågade receptionisten. Hon var saklig men aningen reluktant. -- "Mjaaa, men vi kan sända det till din adress, är den fortfarande såochså". Jag bekräftade och så frågade hon efter mobilnummer, för det framgick inte av systemet.

Jag angav mobilnumret så ville hon ha numret till fast telefonlinje också. Jag sa att jag faktiskt inte minns, vi använder linjen mest för internet och visst är det tillräckligt med ett mobilnummer nuförtiden?

Hon snörpte lite på munnen och rynkade ögonbrynen och skakade lätt på huvudet men lät detta passera. 

Så gick det en stund utan att något riktigt hände. Hon hade fortfarande mitt tillfälliga kort och jag undrade vad som nu händer och jag måste väl åtminstone få det tillbaka.

Så såg jag hur hon rev det i bitar och upp på disken placerade hon mitt riktiga kort. 

Jahapp, det gick visst också att få det på direkten. Men inte utan att personen bakom disken får leka allsmäktig en liten stund först.

måndag 29 mars 2010

Husläkare

I morgon bitti ska jag på mitt allra första besök någonsin hos vår "husläkare" och det blir över huvud taget min första kontakt med allmänna sjukvården i det här landet. Denna envetna förkylning och djupa hosta måste åtgärdas.

Det fanns lite hinder på vägen för jag hittade inte mitt SIP-kort (sjukförsäkringskort), men i dag gick jag till sjukförsäkringsbyrån här i stan och sa att jag inte hittar mitt kort och på momangen fick jag ett nytt. Det tog fem minuter från att jag gick in till att jag gick ut.

Så gick jag hem och beställde tid över internet med hjälp av mitt nummer på kortet. Det var cirka klockan halvtolv. Fick tid till klockan nio i morgon bitti.

Det finns saker som fungerar enerverande dåligt, men den här biten är inte en av dem.

söndag 28 mars 2010

sista söndagen i mars

Det lyser en äntlig marssol därute, temperaturen ligger på drygt tjugo plus.

Jag har nyss slutfört och levererat ett uppdrag. Skrivit en faktura. Borde ta itu med nästa väntande uppdrag så länge jag kan få jobba ostört.

Så kommer J hem i bowlingskjorta efter att ha "sorterat papper på kontoret".

Det får nog bli sen lunch i dag i stället för middag som tänkt.

Det blir nog en flaska vin också.

Ses i morgon.

fredag 26 mars 2010

Slut vid 60?

Jag brukar då och då tänka på mitt eller vårt arbete. 

Vi upplever inte vårt arbete som någon dödare av "det riktiga livet". Vi väntar inte ivrigt på att kunna gå i pension. Jag ser inte fram emot en "helt ledig tillvaro". Med det inte sagt att det behövs semester då och då.

Vi kommer antagligen att köra på så länge de mentala och fysiska resurserna räcker. För vi kan påverka vad vi gör. Må så vara att begreppet lediga helger inte alltid går att genomföra. Men det finns lediga vardagar också.

Och jag undrar varför hela upplägget kring konventionellt arbetsliv inte kan sorteras om och få flera kategorier. 

Att ha en arbetsfördelning som grundar sig på det vad var och en bäst kan göra och klarar av vid var och en tidpunkt. Alla med sin värdefulla anpassade insats.

Varför måste alla köra samma race? 

Skulle inte den övergripande produktiviteten stiga enormt om behållaren fylls med olika stora bollar?

Vem vill nu läsa sånt här

Men så är det.

Vissa dagar känns det som att tåget har tappat taget och undrar vad det gör i gruset utanför rälsen och det mesta känns "ur dur" på ett obestämt sätt.

Så inleddes denna dag och så har den fortsatt. 

Det finns raska promenader som borde gås (om det inte vore för hostan och osäkert väder), det finns diskussioner som borde föras, det finns fixningar som borde fixas, röror som borde rensas.

Och det finns omständigheter som plågar och som just nu inte kan påverkas.

*vanmakt*

onsdag 24 mars 2010

not again ....

Det är ett förfärligt tjat om den här försenade våren, ja det är det.

Men man har ju sina referenser. Vid den här tiden brukar träden vid vår gata, det är träd som blommar på bar kvist, vara överfyllda av sin blomning. Ja, blomningen skulle egentligen nästan vara över.

Just nu finns det några försiktiga försök till blommor och knoppar som inte vågar.

Det är som det är.

tisdag 23 mars 2010

C'mon, det är dags

Jag vill känna vååår. 

Ett steg framåt och två bakåt. Så fungerar den här ångestfyllt tvekande våren efter kallaste och regnigaste vintern på sekler.

I går kändes luften äntligt vårvarm, i natt låg jag med vädervåndor i kroppen och japp! i morse var det dimma, rått och kyligt.

Folk klagar över obestämda krämpor och huvudvärk. Det gör jag också. Och det tar på humöret, ja det gör det faktiskt.

Hade detta varit februari så hade vi suckat lite lätt och tänkt att stå ut lite till, snart blir det vår.

Men vad ska man tycka och tro när det är nästan slutet av mars?

Uppgiven, det är vad man blir. 

Och snart klagar vi på hettan.

måndag 22 mars 2010

Ja jag undrar faktiskt

Det ringde nyss på hemtelefonen och det var en helt saklig och tydlig röst som för kommunens räkning höll på med enkät om hur folk rör sig i den här stan.

Om hur jag senaste torsdag gick ut, vart och hur många gånger. Till fots eller med bil. Hur länge det tog, vilken tid jag gick ut.

Jag undrar hur statistiskt relevanta svar de får. Frågor om en enda dag.

Förra torsdagen var för det första dagen före helgdag (fredag den 19 farsdag), vilket kan ge rubbade rutiner. Kanske det även av andra skäl var en dag då jag gjorde förflyttningar jag normalt inte gör eller lät bli att göra förflyttningar jag normalt gör. 

Amatörer. 

Vem litar på statistik annars heller. Siffror kan ju frågas fram och svängas med hur som helst.

söndag 21 mars 2010

Do you speak Spanish?

Jag har märkt att när jag av olika orsaker hamnar ihop med härboende britter som jag inte direkt känner, och det förs en en artig och allmän konversation, så kommer det nästan ofelbart in på frågan om huruvida jag pratar spanska.

Och därefter kommer ursäkterna och hur man nog försöker gå på kurser men då det är så svårt och verben är så svåra och ... 

Som parentes må konstateras att britternasa uttal av spanska i regel är precis lika uselt som spanjorernas uttal i regel är av engelska. Det är sällsynt ett de möts i en diskussion där nyanser skulle uppfattas. Det är nog mest artiga leenden och goddag yxskaft.

Ja, jag förklarar för alla som vill lyssna att det är till stor nytta att se på spansk teve, ens väderleksrapporten och nyheterna även om man i början inte förstår allt, det är även till stor nytta att läsa spanska s.k. skvallertidningar för de har för det första ett tämligen begränsat språkbruk och det det finns förklarande bilder och för det andra så är det bra att känna till vilka personer gemene spanjor känner till och följer med och det ger insyn i hur det här samhället tycker och tänker åtminstone på gemene mans nivå.

Att läsa dagstidningarnas opinioner, kolumner och ledarsidor är överkurs men aldrig fel det heller. Läsa böcker på spanska, börja fast med Agatha Christies deckare. Genom dem lärde jag mig i tiden bl.a. vad gift och hovmästare heter på spanska.

C'mon. Det är inte omöjligt. Ett steg i sänder.

lördag 20 mars 2010

Nanosemester

I kväll ska vi på en galamiddag. En taxitänkbar bit härifrån, på en resort. Riktigt fint ställe.

Trots en uppsjö transportmöjligheter tillbaka hem i natt tar vi ändå in på resortens hotell.

I bland behöver farmor omväxling från barnbarnssnytandet och leksaksplockandet.

Om jag bara kunde lämna den här sega förkylningen hemma också.

torsdag 18 mars 2010

Renande eld, bort med vintern

I morgon fredag är det helgdag i Spanien och katolska länder, även i Sydamerika. 

Det är Día de San José, Josefs dag, fadersfigurens dag och därmed farsdag.

Det är Fiesta Big Time i Valencia. Man har under tidernas gång mixat in gamla historier och även fått in vårdagjämningen, och det firas flera dagar med pompa, ståt och det bränns många pengar. 

Att man har tagit in elden som element har flera förklaringar, av vilka en är eldens renande verkan. Man bränner bort vintern och annat skräp (jämför t.ex. traditionerna med midsommareldens renande verkan).

Snickaren Josef firar in våren genom att bränna bort den långa ljusstake han haft för att hålla ljuset för sitt arbete under vintern, tillsammans med spånorna. Bort med allt skräp. Nu är det ljusare tider och ny årstid.

Någon fiffikus lär anno dazumal (kanske efter vinet till lunchen eller middagen) ha kommit på att snickra ihop en lustig figur tillsammans med det skräp och annat som ändå skulle brännas upp. Hahh, varför inte! 

Med detta som bakgrund förklarar man dagens avancerade konstruktioner som kostar upp emot en miljon euro, som designas av berömda konstnärer, jobbas på hela året och föreställer impopulär politik eller annat man helst vill bränna upp. 

Upp till nästan 30 meter höga kan de vara.

Här är en bild på en konstruktion. Det finns en uppsjö (kring 700, i alla kategorier, och förstås delas det ut priser i alla kategorier) av dessa runtom i staden Valencia, att beundra under några dagar. 

Ingen spansk fiesta är något utan sina "damas" som väljs med stort allvar till sitt högtidliga uppdrag . I Valencia och vid denna fiesta kallas de "falleras" och deras dräkter görs av de mest exklusiva tyger och kan kosta tiotusentals euro.

Efter flera dagars fiesta, blommors offrande och whathaveyou, så tuttar man eld på allt. 

När alla "fallas" (konstruktioner) har bränts upp avslutas det hela med ett riktigt ordentligt fyrverkeri. Slutet på flera dagars firande. Dags att börja njuta av våren.

onsdag 17 mars 2010

Vårvåndor

I dag sken solen lite varmare mitt i denna lata och senkomna vår som ännu inte riktigt är här, och jag hade ett antal ärenden som jag tänkte få uträttade innan jag hämtar Little Miss från dagis.

Samtidigt passade jag på att kryssa lite kors och tvärs längs gatorna för det är och känns som evigheter sedan jag vågade mig ut ur min eviga förkylningsbunker.

Det gjorde gott och inte. Härligt att gå längs gatorna, se i skyltfönster, se på folk och liv. 

Solen sken varm där den behagade, men vinden blåste kall och hård runt ett och annat hörn. 

Fy vad svårt.

*det här är inte normalt, i mars!!*

tisdag 16 mars 2010

Spretiga svar på en kommentar

Jag fick en kommentar/fråga på mitt senaste inlägg (som var på lördag -- för lång paus, skärpning!):

Hej! Jag trillade in här via en länk på Svisp, tror jag. Roligt att läsa! Jag är nyfiken på Spanien, har bott i Chile men det är för långt från Sverige varför jag kommit att tänka på Spanien. Vilken del av Spanien skulle du rekommendera? Jag har svårt att relatera till superspansk kultur om jag ska vara ärlig, eftersom jag har mer latinamerikanska referenser. Finns det någon del av/stad i spanien som inte är så utpräglat spansk? där man läspar lite mindre och äter mindre churros? ;) Gärna vid vatten :)

SVAR: Min första impuls är förstås Torrevieja!! Här bor över hundra nationaliteter, och en betydande andel personer från Latinamerika till den grad att de har egna butiker och föreningar. Här kan man i hög grad välja sina communities. Bra klimat. Det har snöat i Barcelona och badstränderna har förstörts av storm i Malaga. Här har det varit kyligt och blåst lite, men så gick det om. Inga skador. Här bor man och lever sitt liv i en i stort sett ostörd bubbla.

Och som parentes lite förklaring här: Den länk jag la in till Joaquín Sabinas gamla låt ger en väldigt andalusisk bild -- men det är faktiskt bara en del av hans mångsidiga produktion och samtidigt endast en av de många olika verkligheterna i Spanien. 

"Någon del av Spanien som inte är så utpräglat spansk" ??? Öhhh.

Helt spontant så tror jag att Andalusien, dvs. södra Spanien, mest motsvarar den bild som de flesta har. Flamenco och så vidare. Men allmänt taget gäller att turistorterna (dvs. de orter som ligger vid vatten och som lockar dels turister, dels säsongboende, dels folk i min kategori) inte är så utpräglat spanska att det stör. Spanskheten (den lokala, för den varierar alltså) finns där, men i ett skikt som inte alla upplever lika starkt.

Och eftersom Spanien är ett land med typ nästan alla sorters klimat så är lokalbefolkningen och den lokala stilen därefter. Norra Spanien är mera uppknäppt och allvarligt, södra Spanien är sorglösare. 

Men norra Spanien tror jag nog har för kallt och regnigt klimat. Barcelona är en härlig kosmopolitisk stad men den katalanska "regeringens" språkpolitik som går ut på att bannlysa spanskan gillar jag inte

Så spretigt så spretigt, men något fick jag skrivet och kanske sagt.

lördag 13 mars 2010

When I got hooked

Detta videoklipp med Joaquín Sabina gick för några år sedan på spansk teve och det föll över mig och fick mig på fall.

Låten är inte helt färsk, men enligt artisten själv så är den skiva han gjorde med denna titel den han tycker bäst om.

fredag 12 mars 2010

Kill your darlings

Jag har nyss läst en bok av Benjamín Prado där han beskriver hur det gick till att tillsammans med Joaquín Sabina ta fram och skriva lyrik till låtar. Med betoning på lyrik, poesi. Få fram essenser och nyanser.

Ordföljder som sedan får musik, bearbetas om i hundra eller tusen omgångar och förfinas och sedan, efter alla skapelsevåndor och gränsdragningar, kommer ut i form av en skiva.

"Ta de bästa orden, sätt dem i den bästa ordningen, och skär sedan bort minst hälften"

Och musikens villkor, förstås. Nya omskrivningar. Nya kills. Improvisando sobre la marcha.

Skapandeprocess. Med fabulöst resultat. Joaquí Sabina är en av mina absoluta favoriter.

Och hur många gånger skrev jag om denna text. Bara tio.

Diplomati

Godis i form av sötsaker och onyttigheter har aldrig varit på riktigt närvarande i vårt förhållande med Little Miss. Det har på sin höjd förekommit typ gojibär och nötfruktblandningar att knapra på.

Men i dag.

Jag har mutat Little Miss med godis för att hon skulle ta sin medicin.

Medicinen hon hade i går smakade bättre än den hon hade i dag. I går gick det in med glädje. Hon till och med sög ut det sista ur sprutan.

Dagens medicin var inte lika god. Efter halva dosen så var det stopp och hon gömde sig bakom stolar och vad hon hittade på. Sprang undan.

Jag är inte den som tvångsmatar ett barn såsom man tvingar medicin i en katt. Dock måste medicinen fås in.

Jag kom hastigt fram till att här hjälper inte tvång, utan mutor. Så jag grävde fram från ett hemligt ställe resterna av dekorationerna till julens pepparkakshus.

(Hemligt ställe för att i detta hushåll går det inte att hålla sötsaker, och särskilt inte framme. Så mycket kan jag avslöja att det inte är jag som knaprar.)

Således lade jag upp en liten skål med lite godis, visade den åt Little Miss.

"Först medicin, sedan chuches (godis)". 

Munnen upp, medicinen in och godiset var hennes.

onsdag 10 mars 2010

Virus galore

Uppgiven. Det är vad man blir. 

Vintern vill inte alls ge upp. Den där spirande vårkänslan har tryckt på pausknappen.

Virusen står i kö och slår till ett efter ett. Och när ett virus har gjort sitt, så flyttar det tillbaka till kön och samlar krafter för nästa tillslag. 

Telefonen ringer...

Det var sonen. -- Little Miss har diagnostiserats tonsillitis, halsfluss.

Jahapp.

söndag 7 mars 2010

Spanskt recept på kalkongryta

Men först lite gnäll.

Det är en igen råkall dag och jag varken vill eller vågar gå ut med min numera ständiga följeslagare Förkylningen, som invaderat mig igen med förnyade krafter. Håhhåjjaa. 

En dag som denna passar det i alla fall med en riktigt god gryta gjord på ett bra recept som jag hittade. Inga märkvärdigheter, men gott.

Börja med att ta ca 250 g lök och skär i fina skivor. Placera på botten av en vid gryta.

Ta cirka 500 g kalkonbröst och skär i tärningar. Placera ovanpå löken.

Skär ca 500 g tomater i tärningar och fördela över kalkonbitarna.

Skär ca 250 g grön paprika i ringar och fördela över tomatbitarna.

Ta 2-3 (eller flera, vilket jag tar) vitlöksklyftor, skär dem i bitar och fördela över det hela.

Sprid ut 1 msk stötbröd och 1 dl olja (jag använder virgen extra, alltid) överst.

Koka på svag värme i 15 minuter. Rör inte om, på sin höjd skaka grytan lite.

Nu, rör om det hela och häll över lite vatten med två upplösta kycklingbuljongtärningar och 1 dl vitt vin

Låt puttra i minst 45 minuter. Smaka av.

Kan serveras med grönsaker, ris, couscous, quinoa...

torsdag 4 mars 2010

Väder och sopsäckar

Det har varit soligt och varmt i dag. Till den grad att det nästan var för hett att hänga upp tvätt ute (just you wait!!, det är 4 mars och sommaren ska inte börja vakna på långa tider än).

För fredag, lördag och söndag förväntas regn. Igen. 

Snö, snö, snö i Norden, regn, regn, regn här. 

Vad annat kan man göra än att sitta tyst och stilla i båten och se vad som händer.

Jo man kan ju exempelvis ta fram ett antal stora svarta sopsäckar och hiva in i dem sånt man inte vill se på längre. Urtvättade och för små kläder, växter som inte vill, fula plastkrukor. Böcker som ingen vill läsa igen.

Bort med allt skräp som förorenar tillvaron, fyller fysiska utrymmen och stör själen utan att ge värde. Varken nu eller på sikt.

onsdag 3 mars 2010

Vi är ju inte utsatta i varulvsskogen, men

I går hörde vi att den restaurang som är säte för en bit av vår sociala tillvaro har gett upp.

Och är det inte ett exempel till i raden av försök och företag som går om intet, rinner ut i sanden, lämnar folk arbetslösa. Det uppstår skulder, konkurser. Hårt antastade liv där tak över huvudet inte längre är någon självklarhet.

Och allt dessa personer har gjort är att försöka sitt bästa. De har inte lurat någon, inte gjort eller satsat fel, de har jobbat hårt. Och ändå.

Tur eller otur, lycka eller olycka. Livet är orättvist. Särskilt för en del.

tisdag 2 mars 2010

Tack, det räcker

Det regnar.

Nyss när jag körde hem sonen och Little Miss så bara smattrade det ner vatten.

Det är lite som med snön i Norden, det skulle få räcka nu. 

Samma säger jag till min förkylning: sluta återkomma hela tiden. Jag har snutit mig tillräckligt mycket redan.

måndag 1 mars 2010

Marsmärkligt

Mars! Vi har kommit in i mars och den 21 dennes inleds våren officiellt.

Lika härligt varje gång.

Och vi har inte ens snöslask att längta bort oss från.

Men ändå.