onsdag 13 januari 2010

Svanskotan

Jag har på känn vad jag kommer att pinas särskilt av på gamla dar, om jag lever så länge.

Det kan bli så att min svanskota kommer att värka. Den plågar mig aningen redan.

Förvisso sitter jag en hel del, men jag tror att det hela har att göra med att jag för snart femton år sedan blev avkastad av en häst och landade i stittande ställning. Det gjorde förfärligt ont, så hade jag ont en tid och så gick det om. 

Det var på den tiden när barnen gick på ridlektioner och i stället för att sitta och ha tråkigt medan jag väntade så började också jag delta i lektionerna. Det varade några år, så började vi sjunga familjekvartett och det upptog en massa tid och ridningen föll bort.

Man kan väl säga att det var roligt så länge det varade. Med undantag av dunsen i marken.

Inga kommentarer: