lördag 30 januari 2010

Saker att minnas men att inte längta efter

På tal om föregående inlägg och småbarn.

På den tiden, när vi själva hade en cirka tvååring och J gjorde sin militärtjänst, var jag en i praktiken ensam mamma med ett jobb som tog mig cirka en timme att komma till, först med cykel till dagmamman och sedan till tågstationen (året om, snö eller is intet hinder!!), så var det tågresan med byte i Grankulla och efter att ha kommit till följande station var det en fem-tiominuterspromenad genom skogen för att komma in på jobb och stämpla in.

Och så andra vägen runt för att komma hem. Vägen från tågstationen var en enda uppförsbacke och i isande motvind och snö och det var inte alltid så härligt.

Det hände att jag föll runt med cykeln, och det hände sig att efter avhämtning från dagmamman så hostade mitt barn så att hon spydde över hela sin vinterdräkt.

Det hände sig också att J slirade i backen uppför från vår bostad och hans byxor gick sönder vid knäna. På den tiden hade vi inte alltför många byxor att byta om med.

Vi har alltså överlevt detta.

Inga kommentarer: