söndag 3 januari 2010

Glad för att jag får vara trött

Jag är så så så ganska så trött. Nyår, barbarnsvaktande, allt med mycket mycket senare sängdags än vanligt. Sådant har sitt pris i min ålder. Inga vaknätter direkt, men störda rutiner. 

Det jag mest uppskattar just nu är att jag får vara trött. Det finns inga krav, jag får gå i säng när jag vill och småningom jämnar allt ut sig. 

Jag tänker på alla som inte har det så, som måste ställa upp och kämpa på och hålla god min trots ännu en dålig natt. Detta mitt i vardagen. Hela tiden.

Sliten. Det är vad man blir av sånt. Sliten och sönder, grå och håglös. 

Min gamla mamma, som av olika skäl sover mer eller dåligt, sade en gång att "om jag hade fått sova ordentligt så skulle världen se annorlunda ut". När hon var i sin krafts ålder så var hon nästan förlamad av sömnbrist. Sover sådärsådär gör hon fortfarande men på sin ålders höst har hon återtagit en del av krafterna. 

Finns det någon här som har något emot användningen av sömnpiller när det behövs? Depressionemediciner? Insulin mot diabetes? Ska man vara "ren" eller ska man vara ett lidande kräk?

Ja det här urartade visst lite, men nu ska jag gå i säng och ta mitt piller och så ser jag fram en riktigt bra morgondag.

Inga kommentarer: