fredag 2 oktober 2009

Det gör mig väl

Jag har hört att när Wallis Simpson var mitt i den intensivaste sociala säsongen så tog hon en timeout på några dagar då hon umgicks enbart och blott enbart med sig själv. Fick mat inburen på bricka, levde en tillvaro utan intryck, utan personer. För att sedan kasta sig in i sällskapslivets intensiva kretsar igen.

Ja, om någon skulle ha missat det, jag har min mamma här. Hon är inte krävande, hon har kommit hit med inställningen "att bara vara och inte störa" och det lever hon väldigt bra upp till. Hon är en tacksam gäst. Gnäller inte, kräver inte. 

Men jag har ändå ALLA tentakler och nerver ute. Det är ju för henne ett viktigt besök, ett viktigt avbrott i hennes ensamma tillvaro. Så jag liksom skjuter undan mig själv och är på helspänn hela tiden för vad hon kan tänkas vilja ha eller göra.

Jag vill ju också henne så väl. Hon ska ha det bra när hon är här.

Ja hursomhelst. I kväll har jag dragit mig tillbaka extra tidigt och nu sitter jag och gör en Wallis Simpson i allra minsta miniatyr.

Inga kommentarer: