måndag 17 augusti 2009

Morer och kristna var det ja

Muslimernas och de kristnas kamp om herraväldet i Spanien pågick i Spanien under medeltiden i flera omgångar. Detta har på många orter omsatts i lokala festligheter som utspelas varje år, olika tider på året beroende på ort. Ofta firas Moros y Cristianos till det lokala skyddshelgonets ära. Eller något liknande.

Vi var inbjudna att se på festparaden i Callosa del Segura av bekanta som bor där, en bit inåt landet från oss sett. Själva festligheterna pågår i 1-2 veckor med olika slags aktiviteter dagar, kvällar och nätter. Något för alla. För barn, för ungdomar, för vuxna.

Paraderna består av olika filas (något i stil med föreningar som har egna dräkter och heter något särskilt) som ingår i olika comparsas (öhhh, något slag av övergripande begrepp, t.ex. "studerande"), och dessa tillhör antingen moros (morer, muslimer) eller cristianos (kristna).

Varje fila har en eller flera "fördansare" med uppgift att charma publiken med sitt uppträdande. Dräkterna spelar förstås också en viktig roll och de ska framförallt vara spektakulära (och följaktligen dyra, det jobbas hela året på att samla in pengar och fixa).

Paraden tar flera timmar så en del passar på att äta middag under tiden. Det gjorde vi också. Våra värdar hade lyckats tack vare sina kontakter få plats i sista stund på en uteservering längs huvudgatan. Helt perfekt. Jag åt en helt underbart stekt liten bläckfisk med rödvin till.

Pukor och trumpeter. Och ett litet minus i kanten, en liten undran - alla band hade en trumdragare och oftast såg de ut som om de hade släpats överraskningsvis hemifrån under siestan. Detta i ett sammanhang av detaljkrameri och spektakulära, enhetliga och specialsydda dräkter.

Det ska böjas i tid. De här hade nog något med El Cid-temat att göra. -- Det lockiga hårburret i förgrunden tillhörde en kanske 7-8-årig pojke. En riktig kerub med klassiska drag, och så detta hår alltså.

Denna "fördansare" (ja ursäkta uttrycket, det finns säkert någon äkta benämning också) hade kungligt roligt, cigarr i munnen och allt. Han verkligen spred glädje och god stämning.

När paraden är över sätter sig folk vid bord utanför någon av serveringarna, äter churros, dansar eller sitter utanför kyrkan San Roque (lokala helgonet) uppe på höjden och väntar på att morgonens första mässa börjar. Eller går hem och lägger sig för några timmar.

Den första mässan börjar alltså klockan 04.00 och så pågår det varje timme till klockan 12 eller så. Vid gryningsmässorna sitter folk helst utomhus i den svala vindfläkten (det är alltså packat av plaststolar och folk ute), mot niosnåret eller så sitter de helst inne för solen börjar bli för het.

Utsikten från platsen framför kyrkan visar Callosas gamla stadsdel. Slingriga smala gränder, inte en rak vinkel i sikte.

Det är en riktigt charmig liten stad med många fina ställen och gammal historia. Hade inte vissa faktorer stått i vägen kunde jag gott och väl tänka mig att bo där. Det finns ett riktigt imponerande litet berg också. En stig leder upp till ett högt beläget litet kapell. Varje år den 12 oktober när det är Virgen del Pilar vandrar folk i strid ström upp till kapellet, kysser jungfrun och går ned igen. Det kan ta hela dagen, för det finns många serveringar längs vägen. Mat och dryck, dryck och mat. Vi har gjort det en gång. Ska kanske göra det igen.

Inga kommentarer: