lördag 18 juli 2009

A balcony with a view

Att sent på eftermiddagen eller i kvällningen ta ut en stol och sätta sig ute på gatan är lokal sommartradition här.
En del damer sätter sig ensamma med sitt handarbete, så utökas gruppen och så kommer besök av förbifarande bekanta, av barn, av barnbarn. Senare faller handarbetet bort och man bara umgås.
Det finns de som tar ut sin ensamma stol och sätter sig ute ändå. Tittar åt höger och vänster och följer med livet på gatan en stund. Går in igen.
Det finns en man i kanske cirka vår ålder som sitter ute i bar överkropp praktiskt taget hela dagarna. Han är till kroppen proportionerlig, ett visst undantag i dessa dagar. Han ser dock inte ut som typen som tränar. Kanske är det gener, kanske han är måttlig i sina vanor.
Han sitter mestadels på vad jag tror är tröskeln till där han bor. På förmiddagen sitter han på en tröskel mittemot på gatan, för att få skugga. På eftermiddagen sitter han på det som jag antar att är hans egen tröskel.
Vad vet jag. Kanske är båda husen hans. Kanske det bor någon släkting i det andra huset och denna släkting störs inte av att han sitter på deras tröskel. Då och då tar han fram en cigarrett som han röker. Det händer att någon bekant kommer förbi och då blir det långa diskussioner. Det händer att han går runt kvarteret, eller nästan i alla fall. Rör sig en bit från tröskeln, so to say. En gång såg jag honom i överdel till shortsen, han var kanske undantagsvis på väg längre bort.
Ja, vad vet jag. Han ser ju inte olycklig ut heller.
Kanske han har valt att ha det så.
Kanske har livet valt för honom att ha det så och han har fogat sig.
Men jag skulle nog få ont i baken och tycka att det är långtråkigt att sitta på en stentröskel hela dagarna.

Inga kommentarer: