torsdag 7 maj 2009

Påminnelser

I dag, cirka klockan 13:15,  gick jag hemifrån för att avhämta Little Miss från dagis. 

Jag gick och tittade omkring mig lite, kollade byggnader, gatunamn (och nej, jag lär mig aldrig) och plötsligt så stiger jag ned från en trottoarkant på oväntat sätt och faller nästan handlöst mot gatan.

Något så innerligen oväntat och pinsamt. Det var mitt på blanka dagen, jag var spiknykter och allmänt taget är jag mer eller mindre friskförklarad.

Det bara hände sig.

Inget värre inträffade, t.ex. så råkade ingen bil just köra förbi som jag kunde ha hamnat under, jag slog inte huvudet i asfalten, jag bröt inga ben. 

Nu har jag blåmärken på knäna och en öm vänsterfot. INGET att bry sig om. Men det kunde ha varit värre, och så tänker jag förstås att lucky me, jag kunde fast ha dött.

Inga kommentarer: