torsdag 22 januari 2009

Inte så bra

Fastän det kunde ha varit värre.

I dag när jag hade Little Miss fick hon flytta om lite bland konservburkar, påssoppor och annat vi har i en låda vi har i köket, medan jag lagade lunch. Plocka in, plocka ut. Det tyckte jag var ett bra arrangemang, att hålla henne under uppsikt medan hon höll sig sysselsatt. Jag plockade dessförinnan undan konserver i glasburkar och annat som jag tänkte att hon kan skada sig på om de faller i golvet och går sönder.

Men inte tänkte jag på detta:

Hon bar med sig en burk, gick ut i gången, lekte med burken, steg upp, gick iväg, snubblade och landade på burken som hade fallit först. Strax under vänstra ögonbrynet landade på burkens kant.

Drama. Blod. Isbitar i handduk. Gråt och skrik, hulk. J råkade gudsketur komma in och vi tröstade allt vi kunde, granskade skadan med förstoringsglas, konstaterade att det inte är något djupt, putsade bäst vi kunde, försökte med plåster som Little Miss omedelbart rev bort.

Värsta krisen gick snart över. Hon blev sig själv igen. Spexade, apade sig och skrattade. Lekte med Big Sister. Åt mellanmål. Lekte igen. 

Jag inser väl att sånt händer, vi har ju själv haft barn. 

Men det känns inte bra när det a) inte är ens eget barn och b) barnet har sin ettårsdag i morgon, familjen ska sammanstråla, foton ska tas och c) jag undrar om jag är en ovärdig farmor. 

Inga kommentarer: