torsdag 4 september 2008

Kvällsscen

Jag hade redan avslutat alla program, var på väg att fylla mitt vattenglas för natten, söka insomningslektyr.

Utanför dörren till det vi högtidligen kallar biblioteket (lite bokhyllor och en datorplats) ligger Gilbert, vår älskade gamla siameskatt, och när jag går ut ur rummet tassar den med krävande ljud till sin kelplats i vardagsrummet.

Vad gör jag? Jo, lämnar allt jag har för händer. Kelar med katten (miljonte gången för idag).

Så öppnar jag program och skriver ett inlägg till.

Därför att. Om jag av pga eventualiter inte kan skriva i morgon eller dagarna efter det så vill jag att det finns noterat att så här fungerar vår katt. Och jag med den.

Och nu står katten Gilbert bredvid mig och uttrycker mmau med sin djupa siamesröst.

Mycket vill ha mer.

Och nu. Inget mer.

Inga kommentarer: