fredag 1 augusti 2008

En äntlig lättnad

Äntligen en dator. Äntligen egen tid. Äntligen tillbaka i miljöer som känns närmare mig.

Med all respekt, men den trakt där jag föddes och växte upp utövar ingen dragningskraft. Har aldrig gjort. Där finns familj jag vill och behöver få träffa, men mer än så är det inte. Platserna, miljön, stämningarna, de ger inga addiktiva vibbar.

Jag känner mig väldigt främmande där, om än det från min bakgrund tränger fram bekanta trådar.Men förtjusningen uteblir.

Sorry folks, så är det bara.

1 kommentar:

andrea tartsay sa...

Trodde först jag stött på en ny va-farao-han-nu-heter, som skrev om sthlms höjder på 1800 kallt - han berömda du vet...det kanske var titeln på bloggen, som fick mig att stanna till, miljön kring bokstäverna, inga plingande glittrande älvor eller dansande rosor, trots att jag med liten lykta söker recept på en god plommonkompott alternativt kräm i sommarhöstliga tisaren genom helainternetliga universum... och så hamnar jag i Torrevieja...spännande. Vill själv inte bo här i hela livet, kommer aldrig härifrån dock. Ha det o tack för plommonkrämsreceptet