fredag 23 juni 2017

Ja glad midsommar och allt det där

Jag hade ett och annat som jag ville uttrycka, men nu är jag mest bara frustrerad och arg. Försökte få igång bloggskrivandet i en ny browser för att inte behöva växla om mellan konton varje gång. Men hur svårt ska det vara? Ange uppgifter, lösenord, allt går runt i cirkel och kanske är jag extra lös i huvudet pga två månaders ordinerade antihistaminer, men sedan när har det blivit raketforskning att nå sin blogg varifrån som helst?

torsdag 15 juni 2017

Sånt som jag funderar på att faller bort

Det här kan bli delvis upprepning, men det är något som ligger på tankarna. De här tankarna som liksom flyter över och finns där, utöver det vardagliga och praktiska som också upptar den röra som pågår i hjärnan. Jag tror att jag aldrig mer - kommer att göra en för lång flygresa (Österland har jag aldrig sett, inte heller USA, något av Karibien nog, tillräckligt) - reser upp till Österbotten och Karleby, avslutat kapitel. När vi åker till Finland är det Åbo och dotterns familj. Saknar dock bitvis min systers och min brors sällskap Saker jag ser fram emot, om vi kan: - Ha tak över huvudet och mat för dagen. - Göra Hurtigruten, om vi lyckas spara ihop. Att sådana livsdrömmar är det som gäller här.

tisdag 13 juni 2017

Det stör mig

När jag skriver mina blogginlägg, så vill jag göra vissa poänger. I det ingår att dela saker upp i stycken. Min nuvarande plattform klämmer ihop alli ett enda stycke. Finns det någon som känner till ett bättre alternativ?

Sommar!

Dottern var på besök med barnen och det var intensivt och härligt, åtminstone efteråt tänkt. Så många fina minnen, så mycket bonding med barnbarnen och emellanåt påfrestande. När man är i situationen med en mer än springfärdig två-åring och en något sprallig femåring så är det med alla tentakler och styrningar ute. Givande vr det i alla fall. Och nu känns det som sommar. Kvällsmål ute på stan i de ljumma kvällarna och kanske vi rentav någon söndag eller så går till någon av stränderna i närheten. Och så har vi ett kritiskt fall: vår kylande luftkonditionering som odugliga märkestekniker trots dyra pengar inte har fått i skick och nu har vi kontakt med någon annan guru vars fixitrix vi hoppas mycket på. Det bara måste finnas kylning den hetaste tiden, annars går man sönder av utmattning och svettig sömnbrist. Hemmet och natten ska vara en lättnad från utehetten, så är det bara, mer och mer när åren går.

söndag 4 juni 2017

På tal om återstående tillvaro

Den börjar ju ha sin begränsning. Det är inte som att "den ljusnande framtid äv vår". Då får man slå fast vissa saker. Jag har valt bort långa flygresor, de är hemska. Mellan Spanien och Finland får det gärna finnas en mellanlandning. Det mår kroppen bra av. Det är så att man får börja anpassa sig och välja det bekväma, det som man mår bäst av.

tisdag 30 maj 2017

Denna gångs återseende i samband med körjubileum

Det har nog aldrig varit hjärtligare, ärligare och känslosammare. Vi har varit studiekamrater, körkamrater. Då var vi unga, nu undrar vi hur det kom sig att en stor del av livet efter det har passerat. Saker (snälla sådana) som inte blev sagda då flyter upp i dagen, alla är lyckliga för stunden och efteråt. Jag måste medge att jag stundvis ansåg det vara vansinne att resa dit för några futtiga dagar, men futtiga var de inte. Det kan ju hända att det inte blir av igen. Utan att utesluta något, men.

Nu är vi nästan bara mommo och moffa

Dottern anlände med barnen i fredags. Och som att vi har hunnit umgås sen dess. Vi har ju också våra egna plikter och saker, men allt kretsar ju kring detta besök. Och så ska det vara när de kommer. Och inom detta besök kretsar allt kring barnen, av praktiska måsten. Regelbundet med mat, dagsvila, lämplig portion mammatid och tillräckligt med spring i parken sent på eftermiddagen för att göra av med energi inför natten. Och så pusslas det övriga kring det. Det är dock onekligen skönt att efter nattningsdags säga hejdå och ta sig en lugn sittare i länsstolen.

söndag 21 maj 2017

Moster

Jag hade en moster innan jag föddes. Hon dog i tuberkulos i unga år och jag fick aldrig träffa henne. Min mamma hade dock en god väninna som även var min gudmor och för oss barn var hon utnämnd till moster. Med den benämningen levde hon som en del av vårt liv och jag kan tycka att det var klokt av min mamma att komplettera alla morbröder med ett inslag som vi annars kunde ha saknat.

onsdag 3 maj 2017

För att nu få det noterat

Denna min blogg utnyttjar jag också som dagbok som jag kan gå tillbaka till om hur det var vid en viss tidpunkt. Det som jag ännu inte har skrivit om var tiden efter begravningen av min mamma. Ja, hela helheten gick ju väl. Men när jag kom hem så var jag helt sönder, av all intensitet och relationer. Maken var borta på bowling, men jag fann min räddning i våra goda vänner uppe i samma byggnad. De tog emot mig helt naturligt, skötte om mig när jag refluxerade kvällsmålet och bara fanns där. Man känner sig tacksam.

Vardagarna och mellandagarna kickar in i sköna maj

Såååå, nu är första maj-krumelurerna avklarade och oss väntar den bästa av alla månader, nämligen maj. Det ljuset, den nya grönskan, det alltalltallt. Lagom värme som sedan eskalerar till obekväma nivåer. Men just nu, jag försöker se till att njuta och ta vara på allt som årstiden ger.